BAD MILO!

Smärtan att föda barn brukar ibland jämföras med att bajsa ut ett bowlingklot. Duncan (Ken Marino) klarar nånting till synes än värre, han bajsar ut en jättealien vid namn Milo och han gör det inte bara en gång utan dagligen. Milo kryper nämligen tillbaks upp igen. Tarmsystemet kan knappast göra vågen åt det tilltaget.

Milo kan heller inte jämföras med en vanlig liten bebis som mest sover, äter, skriker och bajsar ner sig, Milo är en elak jävel med en massa vassa tänder, kolsvarta ögon och mord i blick och han beger sig gärna ut nattetid och gör stan osäker – och blodig.

När jag tittar på filmen jämför jag den med den charmiga ufofilmen Paul som kom för några år sen men kanske även med den svordomsfyllda teddybjörnsfilmen Ted. Alla tre har små figurer i någon form av huvudroll som man antingen ska charmas av (Paul), förfasas av (Ted) eller bli rädd för (Milo). Problemet med Bad Milo! är att detta är en skräckfilmskomedi som inte är vare sig rolig eller läskig. Den är dessutom hästlängder sämre gjord än både Paul och Ted. Ibland tänker jag att det är en 80-tals-film jag ser då både filmaffischen och filmen i sig ger mig betydligt starkare vajbs från 80-talet än 2013.

Det är klart att jag har sett sämre filmer men jag skulle ändå aldrig tipsa någon om att se denna. Bad Milo! är alltså bad men inte superbad.

2 svar på ”BAD MILO!”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.