NOCTURNAL ANIMALS

19 november, 2016

Iskallt. Bubblande passion. Tystnad. Ögon som talar. Dyr konst, exklusiva saker, dött äktenskap.

Välputsade ytor, vackra människor. Distans. Resor, böcker, galleri.

Rödhåriga kvinnor, metrosexuella män, höga klackar, dansande tjocka kvinnor, kostymer, trä, kakel, tweed och lyx.

Att det här är en film av och med Tom Ford kan en blind se, speciellt om man sett En enda man (med Colin Firth och Julianne Moore) som han gjorde härom året. Känslan och färgerna går igen även om det är en helt annan berättelse som spelas upp den här gången, en historia med många lager och som tål att tänkas på – och SOM jag tänker – långt efter att sluttexterna rullat klart.

I Nocturnal animals är det Amy Adams som spelar ”den rödhåriga kvinnan” Susan, med Isla Fisher som sidekick (eller vad man nu kan kalla det). Jake Gyllenhaal spelar den manliga huvudrollen som Susans exman, Armie Hammer är hennes nuvarande man, Laura Linney är hennes mamma och Aaron Taylor-Johnson är en redneckjävel sminkad nästintill oigenkännlighet. En gedigen samling skådespelare alltså och alla – ja ALLA, till och med Mr Hammer – är alldeles perfekta. Väldigt fint agerande rätt igenom. Tom Ford är inte bara duktig på manusskrivande, berättande och det rent visuellt snygga, han är grym på personregi också.

Det här är en film som i vissa scener är så jobbig att jag märker att jag håller andan. Jag var så känslomässigt inne i filmen att det blev fysiskt jobbigt, jag spände mig i biofåtöljen, spjärnade emot, mådde dåligt. Samtidigt älskade jag upplevelsen. Såklart. Hur kan jag INTE göra det? Film som berör och som oroar, det är ju det man letar efter, i alla fall om man i det här fallet stavas jag.

Abel Korzeniowski komponerade den jättefina musiken i filmen och han är även mannen bakom musiken till En enda man, TV-serien Penny Dreadful samt den underskattade filmen W.E vars soundtrack gått varm hemma hos mig.

I min värld är Nocturnal animals en Riktig Film. Välgjord in i minsta detalj, den hänger kvar i mitt medvetande, jag grunnar och tänker och önskar att fler vänner går och ser filmen så vi kan diskutera den för just nu känner jag mig väldigt ensam med mina funderingar. Vad hände egentligen?

Jag pratar mer om den här filmen i avsnitt 63 av podcasten Snacka om film.

{ 12 comments… read them below or add one }

Movies - Noir november 19, 2016 kl. 10:42

Jag kan bara instämma, Tom Ford kan sina grejer. Gillade hans första film och såg fram emot denna. Gillade den helt klart, även om det var en viktig sak jag inte riktigt kom in i fullt ut (en stor grej) som gjorde att filmen inte blev så fulländad som den annars hade varit – för egen del.

Men det är som du skriver en ”Riktig Film” och jag vill gärna se om den. Tror jag kommer gilla den ännu mer då när jag accepterar det jag inte kunde acceptera. Eller rättare sagt, det som inte riktigt engagerade mig som jag hade önskat.

Musiken ja, om det inte blir åtminstone en Oscarsnominering för den så är det något väldigt fel…

Så här skriver jag om Nocturnal Animals som jag såg häromdagen på filmfestivalen.

Svara

Fiffi november 20, 2016 kl. 12:11

Movies-Noir:
Jag förstår vad du menar och jag är förvånad att den grejen funkade så pass bra för mig, den brukar inte göra det. Kanske växer filmen om/när du ser om den? :)

Svara

Sofia november 19, 2016 kl. 14:56

Tänkte på det ni pratade om på pdden — borde inte Nichols slitenhet vara lika genomtänkt som Fords snygghet?

Svara

Fiffi november 20, 2016 kl. 12:10

Sofia:
Jag tror Nichols och Ford är exakt lika genomtänkta dock bara på lite olika visuella sätt. :)

Svara

Simon november 19, 2016 kl. 18:32

Trevligt att Jake Gyllenhaal gör det bra, en av mina favoriter!

Svara

Fiffi november 20, 2016 kl. 12:13

Simon:
Gör han någonsin nånting som inte är bra? *tänker så det knakar*

Svara

Henke november 20, 2016 kl. 09:55

Mycket bra film. Snygg attans och en otroligt bra Amy Adams i huvudrollen. Min text kommer imorgon.

Svara

Fiffi november 20, 2016 kl. 12:14

Henke:
Kul! Då ser jag fram emot din text :)

Svara

Henke november 20, 2016 kl. 12:16

*snygg som attans* menade jag…

När man skriver en svordom och sedan ångrar sig och ska editera till ett lite mer vårdat språk och då klipper bort ett ord för mycket…

Svara

Fiffi november 20, 2016 kl. 12:21

Henke:
Haha, men jag läste in ett ”som” så jag såg inte ens att det stod ”fel”.

Svara

Magnus november 20, 2016 kl. 10:46

Kul, den måste jag se. Sällan AmyAdams gör något dåligt. Men vad handlade filmen om?

Svara

Fiffi november 20, 2016 kl. 12:17

Magnus:
Den handlar om nutid, dåtid och boktid. Och alla orden som står först i min text. ;) Vill inte säga så mycket mer för spoilerrisk.

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: