CRIMSON PEAK

Månadens filmspanarfilm valdes av Jojjenito och det kändes både som ett givet och ett jättebra val. Det finns väl inte en filmintresserad människa som INTE har något att säga och tycka om regissören Guillermo del Toro? Pans labyrint, Hellboy, Hellboy II, Mimic, Blade II, Pacific Rim, det är filmer många har sett – och kanske även TV-serien The Strain? Att han varit med och skrivit manus till Hobbitfilmerna (alla tre faktiskt) förvånar mig dock lite.

I min värld är del Toro en hjälte då Pans labyrint är en av mina favoritfilmer genom alla tider. MEN, precis som jag och filmspanarvännerna pratade om efter filmen, det är dumt att tro att allt han gör kan och ska jämföras med Pans labyrint. Det borde fanimej vara omöjligt att göra nåt som kommer upp i den nivån igen. Och ja, det verkar som att det ÄR omöjligt. Crimson Peak lyckas i alla fall inte komma ens i närheten av labyrintens storhet MEN det gör den å andra sidan inte till en dålig film. Inte alls. Det är Pans labyrint som är otroligt bra!

Med Crimson Peak bjussar del Toro på en redig spöksaga toppad med en kärlekshistoria, ett familjedrama, industriell framåtanda (Tom Hiddlestons Thomas Sharpe har dock en hel del att lära av ”I´m an oiiiiiil man you seeeee”, dvs Daniel Day Lewis karaktär i There will be blood), närgångna skärsårsscener som får mig att korva mig i biofåtöljen på samma sätt som hälsene-scenen i Jurtjyrkogården och lite krälande, blodiga och rykande CGI-spöken.

Det blir helt enkelt lite smått och gott som är både smått och gott men kanske lite…smaklöst?

Visuellt är Crimson Peak en njutning. Satan så snyggt allt är! Varenda bildvinkel, varenda stuckatur, lampa, snöflinga, tekopp, klegg-cistern, allt är magnifikt snyggt scenografiskt ihopsatt, det finns ingenting att klaga på. Tom Hiddleston är självlysande med den där blicken som kan smälta gravstenar om han fokuserar blicken tillräckligt länge, Mia Wasikowska fortsätter att vara Hollywoods största kvinnliga neutrum, Charlie Hunnam har rolig frisyr och Jessica Chastain är obegripligt bra som Lucille Sharpe, Thomas syster.

Jag tror det är genren det faller på. Vad är det för genre egentligen, vad är det jag nyss sett? Knappast en skräckfilm va? En spökfilm, ja, men den var inte det minsta ruggig eller spännande. Ett drama? Javisst. Men jag nöjer mig inte med det.

Jag hade inte tråkigt en enda sekund, ögonen mådde finemangs med alla fina färger överallt. Men….filmen rockar inte. Den gungar knappt. Den håller sig liksom i båten på grunt vatten utan varken styv kuling eller stora gäddor som flaxar med den där….vad heter den….den där som sitter längst bak på fisken…..? Fenan? Men visst är den godkänd, absolut är den det!

 

 

.

Såhär tycker mina filmspanarkollegor om filmen:
Rörliga bilder och tryckta ord

Jojjenito

Fripps filmrevyer
Har du inte sett den (blogg)