PARIS CAN WAIT

Att som kvinna långfilmsdebutera som regissör när man precis fyllt 80, det är inte många förunnat. Kanske hade det inte gått den här gången heller om nu inte kvinnan i fråga hetat Coppola i efternamn.

Det är nästan ett år sedan jag skrev om peppen på denna film på en Fredagsfemma och jag har faktiskt gått och småfunderat på den sen dess. Undrat var den tog vägen. Men så hux flux dök den upp på Itunes och den sena natten fick bli ännu senare. Jag måste ju bara se filmen!

En av mina verkliga mys-feel-good-favorit-filmer är Under Toscanas sol – med Diane Lane i huvudrollen. Hon har huvudrollen även här och handlingen är inte förlagd till Italien utan till en roadtrip genom Frankrikes landsbygd. Anne Lockwood (Lane) befinner sig i Frankrike med sin ”filmmogul” till man, Michael (Alec Baldwin). Dom umgås med Michaels vän Jacques (Arnaud Viard) och när Michael tvingas åka snabbare än väntat för jobbets skull beslutar dom sig för att sammanstråla i Paris om några dagar. Jacques ska ändå åka dit med bil och erbjuder Anne skjuts istället för att ta tåget. Sagt och gjort, det blir en resa genom natur- och matupplevelser som borde kunna bli väldigt mysigt att beskåda.

Borde skriver jag. Borde. Allt med den här filmen borde klicka – på pappret. Vackra vyer, närbilder på extremt vällagad mat, klirr i dyra glas, mysiga boendes, picknickar, doften av hav, blommor och bensin.

För att en film som den här ska ta sig in i kroppen på mig måste EN sak funka 100% – kemin mellan mannen och kvinnan. Och det är här skon klämmer för mig. Vad det är meningen att Anne eventuellt ska se i Jacques är för mig omöjligt att förstå. HON ÄR GIFT MED ALEC BALDWIN FÖR BÖVELEN!! Om Fru Coppola hade bytt plats på männen och satt Baldwin i rollen som Jacques hade filmen blivit klockren – tror jag. Att karaktären Jacques är skriven som ett stort naivt barn gör inte saken bättre MEN med en sprakande personkemi hade jag kanske köpt det? Jag finner honom inte charmig alls. Dom där stora stirrande bruna ögonen som säkert ska kännas inbjudande, öppna, varma och intensiva blir för mig bara SLUTA GLO!! Alla närmanden när fingrar plötsligt rör fingrar blir bara larv och det är så SYND, så jättesynd!

Diane Lane gör det hon ska, det finns ingenting att klaga på där och filmen går givetvis att se som tidsfördriv men någon ny Under Toscanas sol är den verkligen inte.

Fredagsfemman #271 (jag vet att det är långfredag men jag struntar i det, det blir en helt vanlig lista idag)

5. Ledighetskommittén försöker anpassa sig

Det är klart att ledighet måste premieras och ta sig upp på listan. Påskhelgen är kanske årets bästa röda dagar. Vår i luften, FYRA lediga dagar och inga måsten som har med pynt och paketinköp att göra. Man behöver inte ens köpa nya ”festliga” kläder sådär som reklamen gör gällande hela december. Nä nu blire MYS, bara MYS!

.

.

.

4. Nyfikat

Här kommer ännu ett podcasttips för den som söker något lättsamt men ändå finurligt, intelligent och roligt. Nyfikat är en pod med Anders Jansson och Johan Wester aka han-jag-tänker-tvångsgifta-mig-med-i-mitt-nästa-liv. Dom bjuder in en okänd människa på fika samtidigt via samtal och frågor ta reda på vad denne personen jobbar med. Nyfiket och fika alltså. Nyfikat. Häpp. Eller hipp kanske? Hipp hipp?

.

.

.

3. Trettioplus

”Humorserien Trettiplus speglar livet som ofrivilligt vuxen. Att plötsligt bli bakfull på EN öl, lämnas ensam kvar på jobbet när resten vabbar, börja synka barnafödande, hitta peppen inför den hundrade Tinderdejten eller tvingas överleva alla parmiddagar”, det är vad man kan läsa om den här humorserien på SVT. På pricken skulle jag vilja säga. Plus att det är skitroligt OCH igenkänningsfaktorn är BRUTAL. Kolla in alla avsnitten här.

.

.

.

2. I can´t wait för Paris can wait

Är inte Diane Lane och Alec Baldwin den perfekta casten i en ”vuxenmysfilm”? Och är det inte coolt att Eleanor Coppola långfilmsdebuterar som regissör vid 81 års ålder? Hur som helst, när jag kom till jobbet en morgon och det satt en post-it-lapp på min mörka skärm med orden ”KLICKA, DIREKT!” och jag (självklart) klickade direkt och trailern till Paris can wait gick igång – alltså jag förstår min kollegas förtjusning och jag gör high five på den. Den här filmen ser jag VERKLIGEN fram emot. Kan den bli en ny Under Toscanas sol sett i mysfaktor? [Svensk biopremiär 1 september verkar det som]

.

.

.

1. Håkan! Ikväll!

För alla oss som var där och för alla er som inte var det, ikväll visas Abrakadabra – Håkan Hellström på Ullevi 2016 på SVT1. Så bulla upp med ägghalvor, lax och påskmust eller gummilimpa, hushållsost och folköl eller vad tusan makes you happy, det viktiga är att TV:n är påslagen 21.30-23 och att du är redo för att bli blown away av Sveriges mänskligaste musikant och underhållare. Påsken kan inte bli mycket gladare än såhär, med eller utan skumharar!

.

.