Veckans dokumentär (och den sista): PROJECT NIM

Att se på världen genom en schimpans ögon eller att se en schimpans genom världens ögon, det är frågan. Nim föds upp i fångenskap på 70-talet och som kommer att utnyttjas som experimentapa resten av sitt liv.

Professorn Herb Terraces idé gick ut på att uppfostra en schimpans i en vanlig miljö, i en vanlig familj för att se om den kunde lära sig att kommunicera ”normalt”, det vill säga på vårat sätt. Nim hamnade hos Stephanie LaFarge, som kvinna jag skulle kunna beskriva som en Anna Wahlgren-typ med en hel klunga barn. Med sju (?) barn och en författande make gjorde en liten schimpans varken till eller ifrån i familjebilden, inte ens när allt ansvar hamnade på Stephanie då maken inte gillade Nim och Nim inte gillade maken.

Det här är ingen spekulativ saga a la Disney, det är inga cgi-apor a la Apornas planet, det här är bara en söt liten schimpans och sagan om hans liv, en saga som är hjärtskärande även för en djurskeptiker som jag.

Som dokumentär är den väldigt välgjord och filmen bara svissssschade förbi.

Det här är den sista filmen i temat Veckans dokumentär. Jag startade detta för ett halvår sedan utan att egentligen ha någon erfarenhet av att titta på dokumentärer och det har varit jättekul och givande på alla sätt och vis. Det är inte omöjligt att temat kommer tillbaka i framtiden men nästa måndag är det ett annat tema om ska introduceras. Ett riktigt BRA tema och jag får säga det själv.