Rovdjuret

18 augusti, 2010

Det är inte bara i Danmark som det är nåt ruttet, det är det i djungeln nånstans i centralamerika också.

Dutch (Arnold Schwarzenegger) och hans grupp av välpumpade soldater kallas in i djungeln för att rädda några överlevande höjdare som råkat ut för en helikopterkrasch. Men det finns nåt annat i djungeln, en tingest så mycket värre än dom någonsin kunnat ana. Ett rovdjur som inte är från denna värld.

Trots att jag har sett mängder av riktiga snubbe-action-filmer och macho-lasse-rullar genom åren så är det bara en handfull som får mig att gro pung.

Rovdjuret är en av dessa. Rovdjuret är en film som ger testosteronet ett ansikte. Det fullkomligt strömmar ut manliga hormoner från TV:n, det är som att det finns en osynligt rör mellan snubbarna i bild och min egen binjurebark och det är inte utan att det börjar fantomklia mellan benen när testiklarna lägger sig på plats.

För här snackar vi VM i biceps. Här snackar vi inte en påse bilar till eftermiddagsfikat, här är det en kånkenrygga med anabola och snabbkaffepulver med sked.

I den här filmen snackas det inte känslor i onödan, här är det mestadels rätt tyst. Alan Silvestris aggressiva mastodontmusik tuggar sig igenom djungeln som en ångvält och rovdjuret springer omkring mellan träden som en extremt stor kameleont.

Scenerna när rovdjuret inte ska synas, när djungeln liksom ”äter upp den”, håller inte direkt nuförtiden, däremot när rovjuret visar sig som the monster itself, DET är fortfarande extremt bra gjort. Effektkungen Stan Winston kan nöjt sitta på sitt moln och vara stolt.

Det är klart som korvspad att Rovdjuret var bra mycket ballare som film betraktad när jag var 15 år än den är nu, men den funkar.
Det är en underhållande film, den är bitvis spännande, den är skönt kleggig och inte direkt förskönande. Arnold är inte världens bästa skådis men han är Arnold och det räcker en bra bit. I alla fall Arnold anno 1987.

{ 12 comments… read them below or add one }

andreashyllman augusti 18, 2010 kl. 09:22

Gud, jag skratta så jag vek mig dubbel! Underbar recension!

Svara

Peter augusti 18, 2010 kl. 12:45

Hehe Har faktiskt haft mina funderingar på att se den. Va säkert mitten av 90 talet man såg den senast..:)

Svara

D R-L augusti 18, 2010 kl. 13:43

Hej, trevlig blogg. Tycker om din avslappnade och opretentiösa ton. Och din humor. Skulle bara säga det. Första besöket hit faktiskt.
/David

Svara

Micke augusti 18, 2010 kl. 14:20

Filmen har så mycket testosteron att om en tjej ser den har hon mustasch när filmen är slut.

Svara

Sofia augusti 18, 2010 kl. 16:59

John McTiernan var GUD! Däremot var det så länge sedan jag såg den sist så pungen har nog försvunnit vid det här laget ;D

Svara

f i f f i augusti 18, 2010 kl. 20:25

andreashyllman:
Tack :)

Svara

f i f f i augusti 18, 2010 kl. 20:26

Peter:
Du kanske ska se om den då och i samma veva passa på att odla tomteskägg (om du nu inte redan har det, jag vet ju inte) ;)

Svara

f i f f i augusti 18, 2010 kl. 20:26

D R-L:
Hej! Vad kul att du hittade hit och välkommen tillbaka :)

Svara

f i f f i augusti 18, 2010 kl. 20:27

Micke:
Vad är väl en liten musche mot en redig pung? :)

Svara

f i f f i augusti 18, 2010 kl. 20:27

Sofia:
Kanske är hög tid att se om den då? ;)

Svara

Sofia augusti 19, 2010 kl. 16:32

Ja du, jag vet inte. Det skulle i så fall vara för filmen, inte för bihanget…

Svara

Peter augusti 20, 2010 kl. 17:54

sv: Vilken bra idé det är dock bara nån halv cm nu, är nog i lagom längd julen 2013. ^^

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: