BACK TO THE 80´S: ANKLAGAD (1988)

14 oktober, 2014

.

.

.

Att vara sexton år, tjej och se Anklagad på bio gjorde ont. Jag fick en inblick i en verklighet som jag tack och lov inte kände till så väl och mådde ganska dåligt efteråt. Filmen satte sig liksom i magen.

Jodie Foster vann en Oscar för Bästa kvinnliga huvudroll för sin gestaltning av Sarah Tobias, den unga kvinna som blir gängvåldtagen på ett flipperspel på en bar nånstans i USA. Tre män våldtar henne, tre män tittar på, hejjar och klappar händerna och en för övrigt rätt välfylld lokal gör inget alls. Men var det verkligen det som skedde? Varför ropade Sarah inte på polis? Fick hon inte skylla sig själv, berusad som hon var och med kort kjol? Hade hon inte flirtat lite väl mycket med en av männen, dansat lite för utmanande?

Att se den här filmen tjugosex år senare gör faktiskt inte mindre ont men det gör ont på ett annat vis. Det som gör ont är att ingenting förändrats. Det är samma frågeställningar fortfarande, samma påpekanden och fördömanden gällande offrets klädval, beteende, alkoholintag och betydligt mindre fokus på männen som inte har vett nog att låta bli.

Det jag upplevde med filmen 1988, att den kändes extraordinär, att den tog upp ett visserligen jätteviktigt problem men ett problem som inte var supervanligt förekommande, alltså den grejen får jag äta upp med både hull, hår och extra senap på toppen nu. Jag har blivit vuxen, 1988 var jag ett barn. Jag såg det inte så såklart men likväl, jag hade inte varit med om så mycket, fattade egentligen ingenting om vare sig livet eller dess baksidor.

Anklagad är fortfarande en bra film. Både Jodie Foster och Kelly McGillis som åklagaren Kathryn Murphy är jättebra. Filmens dramaturgi är bra. Det som inte är bra är att filmen känns som vardag när jag ser den, vardag på ett ytterst beklagligt vis. När en hemsk film inte längre berör på grund av hur samhället blivit och hur…blasé…jag själv är, alltså det är fan inte vettigt.

När jag såg filmen 1988:

När jag såg filmen 2014:

Det här är en av filmerna i temat Back to the 80´s. Senare idag kommer ännu en film från 1988.

{ 6 comments… read them below or add one }

Cecilia oktober 14, 2014 kl. 13:32

Verkar spännande (fast jag läste inte hela recensionen), jag hade tänkt se den inför Årsbästalistan 1988, men det hanns inte med. Men det ska bli av, förr eller senare! Jodie Foster i Oscarsroll borde vara anledning nog.

Svara

Fiffi oktober 15, 2014 kl. 16:31

Cecilia:
Du har inte sett den förut alltså? Häftigt i såna fall! Det är helt klart sevärd!

Svara

Sofia oktober 14, 2014 kl. 20:43

Hur hemsk var inte den här när det begav sig?! Visst fick den lite kritik på den tiden för att vara för exploaterande?

Svara

Fiffi oktober 15, 2014 kl. 16:32

Sofia:
Jo jag har för mig det men när man ser den nu är det verkligen _inte_ exploaterande alls. Det var andra tider då.

Svara

filmitch oktober 19, 2014 kl. 21:58

Har bara sett den en gång men minns att jag gillade den. Bra och viktigt ämne .

Svara

Fiffi oktober 20, 2014 kl. 21:36

filmitch:
Med tanke på ämnet så är det nästan lite konstigt att det inte pratas mer om filmen fortfarande.

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: