FILMSPANARTEMA: UTMANA DIN SMAK

Månadens filmspanartema är kanske det klurigaste, roligaste och mest intressanta av alla vi hittills skrivit om. Den här gången gäller det nämligen att få sin filmsmak utmanad av någon annan!

Alla filmspanare (1) som är med på temat har via lottens hjälp fått en utvald filmspanarvän (2) och sen har det varit upp till (1) att läsa på om (2), gå igenom bloggtexter, luska, trixa och fundera ut en perfekt film för denne att se, gärna en film som (1) tycker om men som är i en genre som (2) normalt sett inte skulle välja själv. En riktig jäkla smakutmaning alltså.

Det blev Jimmy som har bloggen Except Fear som skulle välja film till mig och när han skickade titeln satte jag morgonkaffet i halsen. Spottade och fräste som värsta Kapten Haddock, alltså en Kapten Haddock en riktigt dålig dag.  ¤!%&%¤?%&#. För satan alltså! Men när han skickade sin förklaring till varför den utvalda filmen blev just min film skrattade jag högt.

”Wong Fei Hung – mannen, myten, legenden. Porträtterad på film uppemot 100 gånger vilket är mer än självaste Jesus. Trots de miljarder som valde att  tro på den sistnämnde är det endast en av dem som verkligen existerat och det är Wong Fei – alkoholens överman.

Fiffi nämnde att hon inte hade mycket till övers för Kung Fu, men kan hon stå pall mot kampsportstekniken ”Zui Quan / the drunken fist”? Jag vill att Fiffi ser Jackie Chans genombrott Drunken Master från 1978 i rent bildningssyfte inför framtida konfrontationer! Som jag alltid brukar säga; Ingen metod är väl mer effektiv än tre vassa shots och en välriktad ”slippery snake” ifall någon är odräglig på krogen. Jesus må ha räddat många, men Wong Fei lärde människan att rädda sig själv. Hail the drunken master!”

.
Tre vassa shots och en välriktad ”slippery snake” på krogen? Haha, BEEN THERE DONE THAT tänkte jag. Så hur illa kan det bli med en martial-arts-actionkomedi från 1978 med självaste Jackie Chan i huvudrollen? Jag beger mig med så öppet sinne som jag kan frambringa in i den filmiska världen tillsammans med Drunken Master.

1.46.40 senare.

Hade jag haft en spegel framför mig på soffbordet hade jag kunnat titta i den och sett ett spöke. Jag tror faktiskt att jag är bortom vit i ansiktet, att jag har rejält svarta ringar under ögonen och att håret är stripigt och blött av skallbas-transpiration. Således är jag rätt lik den där figuren som klättrar upp ur brunnen i The Ring.  Jag har försökt så mycket att jag är helt slut. Jag har tryckt ner alla reflexer till hånskratt, jag har inte skakat på huvudet, jag har bitchslappat mig på högerhanden när den letat sig fram till paus och/eller stoppknappen, jag har på många sätt utmanat mig själv och mitt filmtittande bara genom att se klart filmen.

Drunken Master får mig att tänka på Jönssonligan, på Cirkus Maximus (alltså ingen film utan cirkus på riktigt), på Stefan&Krister-uppsättningar som visas under helkvällar på TV4, på Helan och Halvan, på Dr Mugg och på 40-tals musikaler från Hollywood. Skådespeleriet är väl kanske inte nåt jag går ner i spagat av men jag fascineras över det rentvättade hår som flera av dom uppvisar. Eftersom dom rör sig så ofta, mycket och ryckigt flyger liksom frisyrerna runt som vore dom dockor i Mupparna och ljudeffekterna skulle vara klockrena i vilken Disneyfilm som helst – eller kanske snarare Tom & Jerry.

Den Jackie Chan som nu är känd från hollywoodfilmerna Shanghai Knights, The Tuxedo, Shanghai Noon, Rush hour, Rush hour 2 och Rush hour 3 har också gjort filmer i namnen Chan Yuan Lung, Lung Cheng, Chen Lung, Chen Yuen Lung och Jacky Chan fast när han föddes 1954 hette han Kong-sang Chan. Kärt barn har många namn. Det är just det. Jackie Chan är kär – för många.

Det finns hundratusentals människor som avgudar honom, som tycker han är den fräsigaste som någonsin gjort en hoppspark i slowmotion och jag förstår rent intellektuellt att han är vansinnigt duktig på det han gör. Men it doesn´t do it for me. Jag är mer imponerad av en snubbe som kan steka fisk än en martial arts-guru och jag förstår varför jag i möjligaste mån försöker undvika denna genre. Den är helt enkelt inte för mig.

Tack för utmaningen Jimmy! Den var bra, smart och framförallt genomtänkt. Jag har försökt, jag har kämpat, jag har fått ta mig en funderare på mina egna genrefördomar och som experiment har det här varit både superkul och väldigt nyttigt. Det är dumt att säga nej bara för att säga nej men om nån föreslår en filmkväll med Drunken Master II så kommer jag vänligt men bestämt att avböja. Är du nyfiken på filmen jag just sett så går den att streama här alldeles gratis.

.

.

.

Det är en hel drös filmspanare som tackat ja till att vara med på det här temat och det har varit ett fungerande hemlighetsmakeri gällande vem som ska utmana vem. Jag har således ingen aning om vilka filmer det kommer skrivas om idag. Jag kan lova att det bjuds på spännande läsning under alla dessa länkar:

Sofia

Jojje (som jag gav min filmutmaning till)

Henke

Johan

Jessica

Jimmy

Lena

Johan & Markus

Erik

Christian

Rebecca

Stefan

37 svar på ”FILMSPANARTEMA: UTMANA DIN SMAK”

  1. En av tidenes beste kampsportfilmer dette. Tror kanskje jeg hadde valgt en annen film som Fist of Legend til personer som ikke liker kampsportfilmer med Jet Li. Ikke like fjollete hvis du ikke takler humoren.

    Regner med du har sett en av tidenes beste actionfilmer med Jackie Chan, Police Story? Tango & Cash lånte en scene fra den filmen.

    1. Captain Charisma:
      Haha, jag kunde ana att du skulle gilla den! 🙂

      Jag har sett delar av Police Story, men inte hela och jag minns inte mycket alls. Men det är väl en ren actionfilm, inge humor alls?

      1. Hvordan visste du det da? 😉

        Stemmer, ikke så mye komedie i den filmen, ville stunts, JC var en skikkelig villmann på den tiden. Veldig mange filmer som har lånt ideer fra den filmen, Tango & Cash, Bad Boys II når de ødelegger den lille landsbyen.

        Police Story regnes som en av tidenes beste actionfilmer, samme som Drunken Master. 😉

        Bare så det er sagt, JC i Hollywood med sine stunts kan ikke sammenlignes med filmer han spilte inn i Asia når han var en vågal villmann med en fungerende kropp. Det er en grunn til at han og hans team til slutt fikk problemer med forsikringsavtaler, selv i Asia!

        1. Captain Charisma:
          Det var en kvalificerad gissning 😉

          Drunken Master, en av tidernas bästa actionfilmer? Då ska jag nog inte se (om) Police Story 😉

    1. Movies-Noir:
      Det gäller dock att man tycker att Jackie Chan _är_ skön, annars faller liksom hela filmen – och det var precis det som hände mig. 😉

      1. Sant, för jag brukar oftast gilla Jackie även om filmerna i sig inte är något vidare. Hans stunts är något i hästväg. Det ser man dock mer av i några av hans senare filmer (fast inte i Hollywood).

        1. Movies-Noir:
          Är han inte med i hollywoodfilmer för att hans stunts även där anses vara spektakulära? Eller är jag ute och cyklar nu? 🙂

            1. Det leste jeg ikke, Movies-Noir. Første gang jeg har hørt, og det er helt feil. 😉 Hans asiatiske filmer og stunts kan ikke sammenlignes med trygge stunts i Hollywood. Tror du må se hans filmer fra 80-tallet som ble laget i Hong Kong, også tidlig 90-tallet. Da forandrer du nok mening, det er en grunn til at JC er en legende, og det er ikke pga. av sine stunts og filmer han medvirket i Hollywood.

              Hilsen en stor JC-fan og asiatisk filmelsker. 😉

  2. Jag har inte sett den här, men med tanke på att jag älskar t ex Crouching tiger hidden dragon så är det möjligt jag hade tyckt lite bättre om den än du Fast Jönssonligan och Helan och Halvan är inga favoriter, så kanske ändå inte…

    1. Jessica:
      Crouching Tiger Hidden Dragon är en jättebra film tycker jag, i mina ögon finns det inte en enda gemensam nämnare mellan den och Drunken Master annat än att båda är filmer från Asien. Men det är fullt möjligt att jag har fel där, det kanske finns fler beröringspunkter. Det vore himla kul om du också såg Drunken Master, det är ju bara att klicka på streaminglänken i texten 😉

  3. Intressant, jag hade lyckats missa att Kung Fu-filmer var din kryptonit… Jag har inte sett just den här klassikern (så tack för streaming-länken!) men gillar generellt Jackie. Han verkar så jäkla snäll (om han sedan är det i ”verkligheten” är ju en helt annan sak).

    Bra utmaning, även om det inte lyckades omvända dig.

    1. Sofia:
      Jag tycker också utmaningen var bra, bulls-eye faktiskt. Jag har inget ont alls att säga om det, sen tycker jag alltid det är intressant att vidga mina vyer. Jag har hittat udda favoriter förr, det kan hända igen. Dock inte denna gång 😉

  4. Ha-Ha-Ha!
    Skönt namn..Drunken Master!

    Kan bara hålla med, det ÄR så svårt att ta sånt här på allvar.
    Fast ibland kan det vara lite roligt på vägen också..! 🙂
    Och tur är väl det!

  5. Väldigt bra utmaning av Jimmy. Själv gillar jag verkligen Drunken Master. Den är hur bra som helst. 🙂 Det som jag uppskattar med kung fu-genren är fajterna, danserna, koreografin, fantasin, det är ren uppvisning, cirkuskonster, akrobatik, stunts. Just därför förstår jag att det kanske inte är så bra på att beröra, att dra in en i filmen. Det är liksom bara uppvisning.

    http://jojjenito.wordpress.com/2012/04/06/drunken-master/

    Ja, jag har sett tvåan också. Sämre men innehåller en sjuk slutfajt.

    Intressant ändå att du gillar Crouching Tiger… det är ju ganska mycket fajting i den. Men jag antar att det är det andra i den som du uppskattar, alltså karaktärerna, storyn, The Remains of the Day-relationen mellan Chow Yun-fat och Michelle Yeoh.

    1. Jojjenito:
      Crouching tiger är en väldigt vacker film, en film som går att uppskatta på sätt som Drunken Master inte riktigt kan bjussa på. Framförallt känns Crouching tiger som en ”riktig film” om du förstår vad jag menar 😉

      1. Haha, ja, jag förstår precis vad du menar en ”riktig film”. Jag såg ju en sån ”riktig” film för ett tag sen. Tänker även lite på Harry Potter-filmen Azkaban. Det är bra film på riktigt, som även de som inte är Harry Potter-fans borde kunna gilla.

  6. Attans då att den inte gick hem! Fast räknade nog inte med att kunna omvända dig så det var lika bra att gå all-in på en gång och inte spara på krutet. 😀

    Nu i efterhand vet jag dock vad jag ännu hellre borde ha valt och ifall jag mot förmodan råkar ut för uppgiften att få tvinga på dig en film så blir det eventuellt en viss skygg herre som börjar på T och slutar på errence Malick. 😛 Den anonyma brev-taktiken är dock en taktik att väga in på allvar.

    1. Jimmy:
      När det gäller såna här utmaningar är det bättre att göra som du gjorde – gå all in. Hade det funkat hade jag blivit helt frälst och gett filmen en etta men nu blev det inte så, inte den här gången 😉

      Dyker det upp någon mer Malik-film i anonymt kuvert i brevlådan så kommer jag definitivt tro att det är du. Om det inte var så att det var du redan den här gången….? 🙂

Lämna ett svar till filmitch Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.