INTERSTELLAR

8 november, 2014

Hej!

Jag har sett Interstellar.

Den var bra.

Hejdå.

.

.

[Inuti mitt huvud]

Fan, det känns rätt torftigt det där. Det var en bra idé jag fick från biosällskapet igår, det där att bara skriva det allra nödvändigaste, men kanske att det är i kortaste laget. Känns som en mandelkubbvariant av filmrecension – torr, smaklös och lämnar ingenting annat efter sig än menlösa smulor och känslan av att vara idiot. Jag menar, ska man äta en kaka kan den väl åtminstone vara god? Fast å andra sidan, jämförelsen mellan en mandelkubb och Interstellar är kanske inte så tokig ändå?

Interstellar är visserligen inte en menlös film men den lämnade ungefär samma eftersmak som en mandelkubb, det vill säga ingen. I alla fall ingen känslomässig och därav det kanske vid första anblicken låga betyget.

Det är magkänslan som får bestämma och Interstellar tar sig inte in där. Tyvärr. Ja, jag säger tyvärr för jag tycker tyvärr, jag hade mer än gärna blivit helt blown away av filmen, sådär som jag märkte att 40% av biosällskapet igår blev. Spända av det spännande, gråtiga av det storslagna och ödesmättade. Härliga känslor att få till en film men tyvärr blev jag utan svallvågor denna gång. Fast det är inte heller riktigt sant. Jag satt som på nålar under vissa scener och det fanns mycket med filmen som är rätt igenom världsklass. Hoyte van Hoytemas foto till exempel. Det luktar Oscarsnominering lång väg. Och den gamla (nåja) filmmusikräven och min Rött Hav-favorit Hans Zimmer lyckas med konststycket att skriva musik som i långa stycken låter som John Carpenter och jag bara njöt. Jag mös. Fy fan vad han är bra, vilken fingertoppskänsla!

Sen kommer vi till Matthew McConaughey. Jag vet inte hur mycket man kan plussa en skådis innan det blir patetiskt och luktar gammal bacon men jag kan inte vara nog tydlig med hur otroligt bra han är även här. Utan att spoila någonting av historien så har han i sin roll som Cooper tagit sig upp på tronen och håller numera i vandringspokalen med inskriptionen “Världens i särklass mest genuina gråtscen”. Herregud alltså, den där scenen (alla som sett filmen vet vilken jag menar), den kändes verkligen ända in i benmärgen. Den var äkta!

Det dyker upp många kända ansikten i filmen och då tänker jag inte på dom andra huvudrollsinnehavarna Anne Hathaway och Jessica Chastain. Nej jag menar andra. Fler. En är bra, en är jättebra, någon är okej och en är VERKLIGEN INTE okej. Mitt tips är dock att inte kolla upp hela rollistan utan att sätta sig i biomörkret och bli överraskad. För det blir man. Jag blev i alla fall det. Jag blev överraskad av att filmen är 169 minuter och i princip saknar “dötid”. Jag blev överraskad i en scen så jag lättade från biofåtöljen. Jag blev väldigt positivt överraskad av tjejen till vänster om mig som lyckades trycka en förpackning baconchips UTAN ATT DET HÖRDES! Kudos till dig! Verkligen! Jag vet inte hur du gjorde men jag är grymt imponerad. Du kanske kan leda en ABF-kurs i utomordentligt trevligt biosnacksätande?

Men det jag blev allra mest överraskad av hände precis nyss. Insikten kom till mig. Vadå en trea? Ska Interstellar verkligen bara få en trea? Är den inte värd lite mer än så, hmmm, va fan håller jag på med? Det här är en old school-matiné, en filmbubbleupplevelse, en modern saga och jag tyckte om den. Det finns mycket att gnälla på om man dissekerar den men måste man göra det? Filmen är värd sina 165 kronor och det är otroligt skönt att slippa 3D:n även om det här är en film som säkert hade gjort sig bra i det formatet.

Jag gör om inte en helomvändning så väl en strösslingsaktion. Mandelkubben täcks av frosting och hemgjorda sockriga rymdhjälmar, för även om innanmätet är smaklöst så är ytan ren magi.

Hejdå. Igen.

{ 20 comments… read them below or add one }

Joel Burman november 8, 2014 kl. 09:45

Snygg räddning 🙂

Svara

Fiffi november 9, 2014 kl. 13:38

Joel:
Haha, ja, den växte verkligen medans jag skrev texten 🙂

Svara

Tommy november 8, 2014 kl. 12:07

Det var en annorlunda resa man fick via denna film. Massor av blandade känslor som stundtals gick i topp för att sedan falla ned till likgiltighet. Jag förstår ditt tre-betyg och jag förstår din fyra…själv kunde jag inte bestämma mig så jag landade på tre och en halv!

Svara

Fiffi november 9, 2014 kl. 13:41

Tommy:
Men visst är det härligt med såna filmer, att allt inte behöver vara karvat i sten alldeles direkt efteråt. Interstellar är en film som skulle kunna analyseras in i minsta detalj men också en film att bara titta på för precis vad den är – och allt däremellan.

Svara

Movies - Noir november 8, 2014 kl. 13:14

För egen del kände jag filmen riktigt mycket fram till runt tjugo minuter kvar. När den låg på topp var det mycket nära toppbetyg. Avslutningen är inte optimal och det sänkte helhetsupplevelsen en del. Men samtidigt var det inte en dålig avslutning och den fick ihop resten bra.

Främst var jag glad att se en mogen film där karaktärerna inte tog korkade beslut och det inte fanns en massa logiska luckor som sådana filmer oftast har.

Utan tvekan årets film och bioupplevelse. Fortfarande många filmer kvar att se innan man gör en topplista, men jag blir ytterst förvånad om den inte är min etta även om några månader. Mina tankar kring filmen.

Svara

Fiffi november 9, 2014 kl. 13:43

Movies-Noir:
Vad härligt att den växte så för dig och att sista tjugo inte ensamt fick bestämma vad du tyckte om filmen i sin helhet. Jag är själv väldigt sugen på att se om filmen för att kunna lägga pusslet lite bättre.

Svara

Movies - Noir november 9, 2014 kl. 15:41

Jag kan säga som så att om sista tjugo varit mer tillfredsställande alternativt att filmen hade slutat tjugo minuter tidigare, ja då hade det mycket väl kunnat bli första femman på över tio år! 😉

Svara

Fiffi november 9, 2014 kl. 22:28

Movies-Noir:
Är det så? Är den uppe ända där och nosar? Då MÅSTE du ju se om den, sista tjugo kanske växer massor vid en omtitt?

Svara

Movies - Noir november 9, 2014 kl. 23:59

Ja, när den var på topp kände jag att det kunde vara dags. Men som sagt, då krävs det att den känslan håller i sig när filmen slutar. Ska definitivt se om den, helst på bio så får vi se om jag blir mer övertygad av sista tjugo nu när jag vet vad som väntar.

Svara

Steffo november 9, 2014 kl. 10:06

Men det var väl lite skönt att du tog känslovägen att ta in den istället för den andra vi pratade om! Bra så! 🙂

Svara

Fiffi november 9, 2014 kl. 13:44

Steffo:
Jag blev förvånad själv. Den kändes som en stark trea ända tills jag började skriva recensionen. Jag skrev precis det jag tänkte och redigerade ingenting. Den växte i realtid kan man säga 🙂

Svara

Sofia november 9, 2014 kl. 22:14

Här blir det händerna över öronen och la-la-la-la på högsta volym tills nästa lördag. Återkommer…

Svara

Fiffi november 9, 2014 kl. 22:28

Sofia:
Ska bli kul att läsa vad du tycker 🙂

Svara

Sofia november 17, 2014 kl. 06:30

NU är den sedd och text skriven (postning ons) så det är äntligen öppet hus för andra Interstellartexter. En del av det du skriver tar jag också upp och jag kan säga att jag fick betydligt mer känsla för filmen direkt där i salongen än du tycks ha fått. Skönt att den växte. Och jag blev verkligen överraskad av Zimmer — så jäkla bra!

Svara

Fiffi november 17, 2014 kl. 08:32

Sofia:
Då ser jag fram extra mycket mot onsdag. Får en liten känsla av ett väldigt högt betyg 🙂

Svara

Henke november 10, 2014 kl. 11:33

Jag gick också på magkänslan och gav den det betyg den förtjänar, dvs 5/5! 😀

Jag höll mig ifrån din och andra texter till jag skrivit min egen. Vilken jag startade igår och slutförde nu på morgonkvisten. Kul att du efter lite, med betoning på lite, eftertanke kände lite bättre för filmen i alla fall.

Svara

Fiffi november 10, 2014 kl. 13:23

Henke:
Superkul att den blev en fullpoängare för dig, det är så himla härligt att få vara med om det. Jag blev tyvärr inte så känslomässigt berörd så filmen “föll” lite för mig där men visst är det en enastående film på många sätt. Obegripligt välgjord.

Ska hoppa in och läsa din text.

Svara

Henke november 10, 2014 kl. 13:29

Ladda med en stor kaffe! Det är en lång text. Sorry, det gick inte att stoppa mig! När får jag se om den?? Jag vill se den igen NU. 🙂

Svara

Fiffi november 10, 2014 kl. 13:32

Henke:
Lång men lättläst. 😉 Jag skrev en liten kommentar om en yttepyttedetalj jag funderat på. Jag vill också se om den!

Svara

Steffo november 13, 2014 kl. 12:28

Jag med!!

Svara

Leave a Comment

{ 3 trackbacks }

Previous post:

Next post: