HAWKING

En snubbe som lyckas ragga upp en tjej med hjälp av Albert Einsteins relativitetsteori, det är en kille att ta rygg på. Tänk på det alla brölande barhängare.

Stephen Hawking (Benedict Cumberbatch) har Einstein att tacka för mycket. För oss normalintelligenta är Einstein ett geni att se upp till, för Hawking var Einstein någon som fixade förrätten medan han själv tänkte laga både middag och dessert.

Hur kan vetenskapsmän bevisa något som inte finns? Ja, där är själva kruxet med att ha ett begränsat intellekt. Det går inte att förstå allt. Men att se filmen Hawking hjälper i alla fall mig att förstå att även en man med extraordinär hjärna är som folk är mest, ibland i alla fall. Hans mamma skäms när han byter musik på festen och tvingar gästerna lyssna på Wagner – ”det går inte att dansa till Wagner” – men tjejen som står i hörnet, hon som har ”det” förstår. Hon dansar och Stephen ler.

När han får diagnosen ALS och det går upp för honom att denna nervsjukdom är som att drunkna inifrån bestämmer han sig för att öva på att drunkna. Han sjunker ner i upptappat badvatten med ett tidtagarur i handen och sänker huvudet under vattenytan. Han vill vara förberedd men även trotsa det han inte kan rå på. Idag är han 71 år, rullstolsburen och kommunicerar via en digital röstmaskin men han lever, han har överlevt ALS med ett helt liv!

Vuxna vill gärna fråga barn ”vad vill du bli när du blir stor?”. Jag önskar att fler kids svarade ”jag vill bli kosmologiforskare”. Jag önskar även att fler sa svetsare, bokbindare och kakelugnsmakare men kosmologiforskare är kaxigt så man dör. Jag tror dock att en liten Benedict Cumberbatch svarade ”exeptionell kameleontskådespelare” på samma fråga. Det gjorde han rätt i.