BEN IS BACK

Går det lite inflation i drogmissbrukande barn/panikslagna föräldrar-filmer nu? Det är inte många veckor sedan Beautiful Boy hade biopremiär och nu är det alltså dags igen. Den gången gällde det en sann historia om en far och hans son och den här gången är det en mamma (Julia Roberts) som försöker hjälpa sin drogmissbrukande son Ben (Lucas Hedges) på dom sätt hon kan.

Ben is back är skriven och regisserad av Lucas Hedges pappa Peter Hedges, mannen som till exempel skrev både romanen Gilbert Grape och filmmanuset som är baserad på boken när den filmades av Lasse Hallström 1993 och tre år senare blev han pappa till en pojke som nu är en av Hollywoods ”IT-GUYS”, dvs med i varenda film som finns. Typ.

Moonrise Kingdom, The Grand Budapest Hotel, Labor Day, The Zero Theorem, Kill the messenger, Manchester by the sea, Three Billboards outside Ebbing Missouri, Lady Bird, Boy Erased och Ben is back,  Lucas Hedges har hunnit en del under sina blott 22 år.

Här är han alltså Ben, killen som det gått rejält illa för i livet och som det senaste året bott på ett hem för att bli av med sitt missbruk. Förra julen urartade rejält förstår man och nu är det jul igen och Ben vill hälsa på hemma. Han säger att det är hans sponsor som okejat besöket men en blind förstår att det inte är sant.

För egen del hade jag lättare att ta till mig denna film än Beautiful Boy och jag vet inte om det beror på det simpla i att det är en mamma som har det tufft här? Kanske. Julia Roberts gör ett otroligt bra jobb här, hon visar verkligen sanna skådespelarkvalitéer. Lucas Hedges är verkligen inte en kille som alltid har en plats i min bok men här är han väldigt bra och trovärdig. Att han och Julia funkar ihop är liksom ett måste för att filmen ska ”gå hem” och det tycker jag den gör. Knark ÄR bajs. Jag har otroligt svårt att se det på något annat sätt.

OFFICE CHRISTMAS PARTY

Ja jösses, vilken film. Vilken jävla OREDA dom skapar på det där gigantiska kontoret där årets julfest håller hus. Jag känner att jag blir stressad och nästan nervös där i soffan, jag börjar tänka på helvetet det måste vara att städa upp skiten, att BYGGA UPP allt igen. Pengarna det kostar att återställa allt. Jag kan inte bortse från det och det är både onödigt och jobbigt faktiskt plus att det tar bort fokus från filmen.

Med namn som Jason Bateman, Olivia Munn och Jennifer Aniston i rollistan måste jag ändå säga att det här är Kate McKinnons film. JAG. ÄLSKAR. KATE MCKINNON. En kvinna som får chansen att FISA på film – och SOM hon gör det – hallelujah va härlig hon är!

Som helhet tycker jag dock filmen är svajig. Den har en hel del roliga scener men samtidigt är storyn så krystad att det är svårt att känna nån riktig fascination för filmen. Så himla mycket julkänsla blir det inte heller. Tänk såhär, tänk julafton med barn motsvarande tre dagisavdelningar och mängden paket dessa får, högen av papper, snören och allmänt elände denna paketöppning ger upphov till, tänk att det är ditt jobb att rensa upp efteråt. Det är svårt att känna riktig julglädje då va? Ja, eller hur! Precis så känns det att titta på den här filmen.