Fredagsfemman #191

5. Flimmer

Idag börjar Flimmer, Norrköpings alldeles egna filmfestival. Programmet känns både matigt och intressant och vågar man sig inte på några mindre/smalare filmer så förhandsvisas The Walk i 3D OCH man har chansen att se Ex Machina på stor duk. Bara en sån sak! Här kan du läsa om festivalen som håller på ända fram till 11:e oktober.

.

.

.

4. Vad skulle du vara villig att betala för att se film på IMAX?

Vad är rimligt för en biobiljett? Var går din smärtgräns? Jag vet var min gräns går och det skulle antagligen få ekonomerna på SF att halka av stolen MEN jag vet också att jag inte är ”normalt funtad” vad gäller denna grej. Så därför är jag nyfiken på riktigt, hur tänker du?

.

.

.

.

3. Stockmotion Filmfestival

Idag och imorgon är det filmfestival på Filmhuset. 58 kortfilmer visas (både dokumentära och spelfilmsvarianter) och det hålls en hel massa intressanta seminarium. Jag kommer kolla läget där idag och agera ”wingman” till min vän Johanna som är en duktig dokumentärfilmare och hennes fina film Lasse och Ulla visas i eftermiddag (kortfilmsversionen). Läs mer om festivalen här.

.

.

.

2. Matt Damon

Idag har den premiär, filmen som jag hoppas ska ta tillbaka Ridley Scott i gammal god filmarform. The Martian. Rymden. Härligt. Min son såg trailern och undrade om det var en fortsättning på Interstellar. Fullt rimlig fråga kan jag tycka efterson både Jessica Chastain och Matt Damon är med i båda filmerna. Men här är Matt Damon i fokus. Ensam på en planet far far away. Jag får panik bara jag tänker på det men i helgen blir det biobesök! Såklart!

.

.

.

1. Saga Norén Länskrim Malmö

Bron är tillbaka med en tredje säsong och det har svidit i inkorgen i många veckor nu när jag fått länkar till dom första fyra avsnitten men valt att inte titta. Jag är alldeles för dålig på danska för att våga sjabbla bort otextade Bron-avsnitt genom att sitta som ett frågetecken och humma över vad som sägs. Tyvärr. Så nu sitter jag framför TV:n klockan 21 på söndagarna, utvilad med rak rygg och bara njuuuuter av SVT-kvalité in i minsta detalj. Fy fan alltså, bara Bron är värd hela årets TV-licens! Jag saknar Kim Bodnia men älskar Saga Norén och önskar att alla dagar vore söndagar!

.

.

FLIMMER

På telecomföretaget Unicom i den lilla staden Backberga jobbar helt vanliga  människor.

Chefen som saknar empati och använder sig av härskartekniker fast han egentligen kanske skulle behöva gråta. Den ekonomiansvarige som knappt sett en kvinna på bild och kämpar med månadsrapporten, undermålig datorvana och hoppet om att finna en själsfrände på Loveline. Datateknikerna som lever bland sina krashade datorer och pratar en sorts hårdvaruslang som ingen icke insatt fattar ett ord av. Teleteknikerna som åker runt och lagar trasiga stolpar och belastar sina kroppar med mer el än vad som är nyttigt. Frun som längtar efter barn. Den ensamma äldre kvinnan med spindelskräck. Han som håller i allsköns möten och kursen på orten och tror sig vara expert på allt.

Som uppvuxen i en mindre ort har jag träffat alla dess personligheter och jag tror att det är därför filmen funkar. Kanske är det så att andra skulle se filmen som skruvad, som att Patrik Eklund med sitt manus och sin regi twistat till verkligheten till nåt slags hittipåland och galenskaparfigurer men nej, det här skulle kunna vara var som helst i Sverige bara man åker 25 mil från Stockholm eller mer.

Jag visste absolut ingenting om den här filmen när jag satte mig i salongen på Malmö Filmdagar och började titta. Nada. Det var rätt skönt. Jag tror att filmen är lätt att avfärda som ännu en såndär ”tokrolig” svensk komedi, i alla fall när man ser affischen och jag tycker det är synd. Visst är det en affisch som syns men frågan är om det den visar lockar eller skrämmer biobesökarna.

Flimmer är en beige liten film som är känslosam på ett finstämt sätt. Inga stora ord och gester, skådespelarna måste verkligen visa vad dom går för och det gör dom. Jacob Nordenson är hjärtskärande som Kenneth, mannen som ser ut som en blandning av Ola Ullsten och Ted Danson, Olle Sarri gör ett fantastiskt porträtt av Jörgen med klådan men min absoluta favorit i filmen är Jimmy Lindström som Roland, en skådespelare som jag ofta tycker får oförtjänt lite uppmärksamhet.

Jag hoppas att Flimmer hittar sin publik, det är den mycket väl värd.