CLOSED CIRCUIT

För en filmnörd som jag har manusförfattaren Steven Knight lyckats göra sig ett namn som borgar för viss kvalitet även om långt ifrån alla filmer baserade på hans manus blivit toppen. Jag måste såklart först nämna Locke, Tom Hardys enmansföreställning bakom ratten, en liiiiten liiiiiten film som satte stort avtryck på mig och där är Mr Knight skyldig till både manus och regi. Samma år, 2013, skrev och regisserade han även filmen Hummingbird med Jason Statham samt skrev manus till dagens film Closed Circuit. Bra år för honom kan man säga. Kanske det bästa i karriären när den summeras framöver?

Om jag ska fortsätta plussa honom lite innan jag går in på dagens film så har han inte bara skrivit filmmanus, han är även mannen bakom TV-serierna Peaky Blinders och Taboo (Tom Hardy igen) och han är aktuell med dramathrillern Serenity som jag VERKLIGEN ser fram emot. Matthew McConaughey, Anne Hathaway, Diane Lane, Jeremy Strong och Jason Clarke i rollistan plus nämnde Knight som både som manusförfattare och regissör. Vad finns det att inte peppa på?

Dagens film, Closed Circuit, är en film för alla som grundgillar konspirationsthrillers. Nu är det här inte ens av dom bästa i genren men det är en stabil berättelse som börjar med ett terrorattentat i Borough Market utanför London där 120 människor dör av den detonerade bomben. Polisen får ett anonymt tips att det är den turkiske immigranten Farroukh Erdogan som är mannen bakom det hela. Snart blir det en katt-och-råtta-lek mellan MI5, advokater, poliser – och Erdigans 14-årige son.

Även i den här filmen möts vi av en imponerande cast. Rebecca Hall, Jim Broadbent, Ciarán Hinds, Julia Stiles, Riz Ahmed och Eric Bana i huvudrollen som Martin Rose. Rebecca Hall gör sitt jobb otroligt bra. Hon är både ettrig, påläst och trovärdig som försvarsadvokaten Claudia Simmons-Howe, dessutom är hon ex-flickvän till Martin.

Det slår mig i princip alltid när jag ser Eric Bana på film att jag skulle kunna tänka mig att gifta mig med honom. Alternativ 2 att vara ihop med någon som tittar på mig på samma sätt som Eric Bana tittar på dom motskådespelerskor han har i filmer som han enligt manus är satt att vara förälskad i. Vilket jävla DRAG det är i den blicken! Han ser så hundraprocentigt närvarande ut och det är väl kanske det mest attraktiva som finns?

Filmen som helhet är bra, underhållande, den tappar aldrig fokus. Sen är det inte en historia jag bär med mig någon längre stund men det gör inget. Eric Banas blick får bli den riktiga eftersmaken samt det faktum att Steven Knight är väldigt bra på att tota ihop originalmanus. Betydligt bättre på det än att skriva manus på annan förlaga, som The Girl in the Spider´s Web till exempel.

BROOKLYN

Det här är historien om den irländska unga kvinnan Eilis (Saoirse Ronan) som tar jättebåten över Atlanten för att skaffa sig ett nytt och bättre liv i USA. Hon hamnar i Brooklyn där hon bor inneboende hos en skön tant ihop med fler tjejer i hennes livssituation och sen träffar hon en snubbe som ser ut som alla andra subbar på stan (skulle aaaaaldrig kunna känna igen honom i en line-up)…och sen….och sen….och sen…. Nej just det ja, det händer inte så mycket mer. Eilis saknar och längtar och velar och bestämmer sig och lever i nutiden och funderar på dåtiden och tänker framåt och allt är otroligt snyggt packeterat men sömnigt så jag smäller av.

Jag har förstått att väldigt många har tagit till sig filmen på ett starkt sätt och upplever den både hjärtskärande och sorglig. Jag är som sagt inte en av dessa men jag kan se vad dom ser även om jag inte känner det dom känner.

Saoirse Ronan är dock jättebra i sollen som Eilis, precis lika bra som hon var i gårdagens film fast dagens film berör mig mycket mindre än gårdagens. Betygsmässigt blir det alltså längre än igår men jag kanske helt enkelt kan konstatera att Ronan ALLTID är bra – oavsett det filmiska slutresultatet?

Vill du höra en trio åsikter om denna film, lyssna på avsnitt 26 av podcasten Snacka om film. Jag, Steffo och vår gäst Cecilia pratar om Brooklyn och vi tycker rätt olika om den.

Vill du läsa fler och mer ingående texter om filmen, klicka dig vidare till mina filmspanarkompisar som såg filmen på Stockholm Filmdagar.
Fripps filmrevyer
Rörliga bilder och tryckta ord
Jojjenito
Movies-Noir