SHARP OBJECTS SÄSONG 1

Många skulle nog kunna skriva under på att Sharp Objects på förhand var en av årets mest emotsedda TV-serier. Ett manus baserad på en roman av Gilliann Flynn, kvinnan som även skrivit Gone Girl och Dark Places, det får nog en och annan att gå ner i brygga. Jag är inte en av dessa dock, mina förväntningar var höga mest på grund av regissören Jean-Marc Vallée.

Jean-Marc Vallée (klicka på namnet får du se hur han ser ut, inte tusan ser han ut som man tror? Eller är det bara jag som såg en mörkhårig fransman framför mig) var mannen som gav oss serien Big Little Lies som jag kärade ner mig fullständigt i förra året. Att han även regisserat jättebra filmer som Wild, Young Victoria, Dallas Buyers Club och Demolition gör liksom inte förväntningarna lägre för mig.

Här är det Amy Adams, Patricia Clarkson och Eliza Scanlen som spelar huvudrollerna med viss hjälp av Chris Messina och Elizabeth Perkins och för egen del är det dom tre förstnämnda tjejernas förtjänst att jag hängde med  serien ända in i mål. Första avsnittet var okej, grundhistorien kändes spännande med journalisten Camille Preaker (Adams) som blev beordrad av sin chef att åka tillbaka till sin hemstad och försöka skriva nåt om ett (eller flera) barnamord som skett på orten. Detta återseende virvlar upp en massa känslor av olika slag både hos Camille och hos resten av hennes familj som bor kvar – mamman Adora (Patricia Clarkson), styvpappan Alan (Henry Czerny) och den unga halvsystern Amma (Scanlen).

Amy Adams lyckas spela denna trasiga tjej Camille med stor trovärdighet och det är ibland svårt att tro att det är samma Amy som i Nocturnal Animals, Förtrollad, Man of steel eller Arrival. Men att följa hennes vedermödor har varit ett stort mervärde för serien som trots att den ”bara” hade åtta avsnitt gick en hel del på tomgång i dom mittersta fyra. Sista avsnittet höjde sig över mängden och det omedelbara slutet var häftigt och gör att betyget som helhet för serien ändå blir okej. Men Gillian Flynn känns inte som en författare som klickar för mig. Antagligen skulle jag tycka att böckerna är bättre än adaptionerna på film men jag ids faktiskt inte testa. Livet är alldeles för kort.

Serien finns att se på HBO och ja, det står att det är säsong 1 men jag HOPPAS att det INTE blir en andra. Den här historien känns väldigt fördigberättad här, ingenting skulle bli bättre av att fortsätta. Jag kände i och för sig exakt samma sak med Big Little Lies men där kommer det en säsong 2 som ett brev på posten. Det blir väl så om det är en succé, vilket jag antar att även Sharp Objects räknas som. Och om du tittar på den här serien till slutet, stäng inte av eftertexterna. Det kommer ett par scener till.

Ett svar på ”SHARP OBJECTS SÄSONG 1”

  1. Jag håller Sharp Objects som Flynns bästa bok, och jag tycker att alla hennes tre böcker; Sharp Objects, Dark Places och Gone Girl är extremt välskrivna, psykologiskt tunga och suggestiva. Råa. Serien levde tyvärr inte upp till förväntningarna, och jag börjar nästan tro att Flynn-adaptioner lider av samma problem som många King-adaptioner. De gör sig helt enkelt bäst i skriven form.

    Flynns böcker har en tendens att förlora vissa nyanser i överföringarna, även om jag har svårt att sätta fingret på exakt vad det är. Men man skulle kunna säga att läsningen är som att befinna sig inne på en skitig nattklubb med en kittlande känsla i magen (en blandning av obehag och en uppskattning för det skitiga), medan filmerna/tv-serien är som att vara på samma klubb när de tänder lyset klockan 05 på morgonen. Man nyktrar till och konturerna blir alldeles för tydliga.

    Med det sagt tycker jag ändå att Sharp Objects hade mycket bra stoff som fick det att krypa i kroppen, men håller med dig om att det var riktig stiltje under nästan hälften av avsnitten. Vallée (som ser ut PRECIS som jag trodde!!) snöade in på fel saker och upprepade samma typ av scener om och om igen. Och vad är det med honom och bilar? Han älskar att se sina huvudkaraktärer köra bil, både i Sharp Objects och i Big Little Lies sitter de i bilen 80 procent av tiden känns det som. Även i Demolition har ju bilen en betydande roll.

    Har svårt att se att det skulle bli en andra säsong, men man kan ju aldrig vara helt säker. Amy Adams verkar inte så sugen iaf har jag läst.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.