En sammanfattning av Stockholms Filmfestival 2013

Idag avslutas Stockholms Filmfestival. Under dom här veckorna har jag varit aktiv på ett sätt jag aldrig varit förut i filmfestivalsammanhang.

Min blogg blev utvald som en av åtta i festivalens bloggteam – det kändes hedrande. Jag fick ett presspass – det var stort. Jag tog semester för att få in så många filmer som möjligt på dagtid – det var skönt. Jag satt uppe och skrev recensioner på nätterna med vetskap om lite sovmorgon dagen efter – det var lyxigt. Jag tog pauser några heldagar då jag har barn och hem att sköta, jag arbetade på mitt vanliga jobb några dagar då jag har en butik att driva och personal att ta hand om men bortsett från det var jag i festivalbubblan mest hela tiden.

Att vara en vuxen människa med jobb, familj, ett liv som ibland kräver minutiös planering för att gå ihop visade sig vara illa kompatibel med att vara del i ett bloggteam. Jag har således även varit aktiv på ett sätt dom här veckorna som inte känts det minsta bra. Jag har nämligen varit superirriterad.

Jag hade planerat att se tjugotre filmer på festivalen, det blev inte så.  Det blev inte så för att jag inte orkade, inte ville, inte tog mitt åtagande som bloggteamare på allvar, det blev färre på grund av detta presspass som visade sig vara ett luftslott.

Informationen från filmfestivalen var att vi med detta presspass fick gå gratis på film innan klockan 17 på vardagar. Det lät ju toppen. Sen kom det fram att det var i mån av plats. Det lovades det att vi i bloggteamet skulle få skuggbokningar på dom filmer vi anmält oss på men även dessa skuggbokningar var luftslott då betalande alltid har förträde. Två gånger fick jag gå från biografer när föreställningen inte hade plats för mig och den känslan ville jag inte vara med om igen. Jag försökte därför lösa problemet, struntade i resten av mina inplanerade dagtidsvisningar och försökte låta bli att känna mig lurad.

Men nu handlar filmfestivalen inte bara om bloggande, det handlar ju om film och film är det roligaste som finns. Därför kommer här en liten betygslista på sånt som varit mindre bra, bra och jättebra under dessa dagar. Min lilla sammanfattning alltså.

– Informationen från filmfestivalen, mejl som kom bort och allt som inte funkade som jag tror det var tänkt.

– Stolarna på Park. Jag behöver en kiropraktor.

– Filmerna om man ser dom som en klump känns inte alls som en lika härlig klump som det brukar vara. Lite beigare än vanligt, inga superstorfilmer, inte många wow-jättestora celebriteter på besök.

– Det har varit lagom med störande moment i salongen om man nu kan kalla något störande för lagom. Men visst, det har prasslats och pratats och grejats men inte alls lika mycket som det ”brukar” vara på vanliga filmer. Kan bero på att det inte sålts baconchips på dom biografer jag besökt mest.

– Jag har lyckats dricka normala mängder kaffe. Jag behöver alltså inte lägga in mig på koffeinberoendeklinik efter det här. Det är ett plus, jag hade räknat med motsatsen.

– Jag har blivit lite nykär i biografen Sture.

– Festivalorganisationen har bättrat sig betydligt vad gäller insläppen i biosalongerna och köerna har inte varit i närheten av lika långa, svettiga och argsinta som förr om åren. Två tummar upp!

– Det har inte varit ett enda visningsstrul/försening  på dom visningar jag besökt. Stort plus!

– Horror Night! Härlig stämning, helt okej filmer, mysigt att det är på natten. Jag tänker göra detta till en vana.

– Jag har skrattat mer dessa dagar än jag gjort på länge. Många av filmerna jag sett har varit otroligt roliga och Wrong Cops var roligast av dom alla.

– Jag har träffat nya bekantskaper, bloggen har fått nya läsare och jag har fått fler följare på twitter. Nu återstår att se om jag kan bibehålla dessa när festivalen är slut men jag hoppas på det.

– Jag har träffat mina fina filmbloggande vänner väldigt många gånger under festivalen. Vi har ätit middag tillsammans, fikat ihop, köat,  fnissat, planerat, funderat och pratat. Det kommer bli tomt nu när festivalen är över. Det är väldigt skoj att titta på film tillsammans.

21 svar på ”En sammanfattning av Stockholms Filmfestival 2013”

  1. Härlig och ärlig lista.

    Jag känner igen mig i allt förutom bloggteam-bitarna. Jag kanske ska vara glad att jag inte kom med i teamet? Jag anmälde mig ju som intresserad men blev inte utvald och totalt ignorerad igen då jag skickade mail nummer två med en fråga till hon som skötte det där med bloggteamet. Men man kan kanske inte vänta sig så mycket mer av någon ung volontär som antagligen blev helt överväldigad över ansvaret hon tagit på sig…?

    Tyvärr måste jag ge dig bifall på punkten om att filmerna i årets festival var klart svagare än vad de brukar vara. Jag tycker mig märkt det i salongerna också, det har nästan aldrig varit slutsålt. Därav lite mindre strul vid insläppen och köandet.

    Vi får ta med oss filmen Wrong cops och ytterligare några få filmer som stack ut.

    Roligast av allt var att hänga med så många av mina filmälskande kompisar, både bloggande och ”vanliga”; Fiffi, Jojjenito, Johan, Erik, Markus, Sofia, Jessica, Lena, Jimmy, Fredrik, Niklas, Christian, Patrik, Vanessa, Johan Sq, Britta, Martin och Henrik.

    1. Henke:
      Ja, nu är det över för denna gång, ett helt år till nästa filmfestival. Känns både skönt och tomt på nåt vis. Wrong cops är verkligen ett lifetime memory 🙂

  2. Bra sammanfattning som ger mig en viss uppfattning om hur det är på en fastival jag bara läser om 🙁 Tycker det där med ”presspassen” låter otroligt märkligt. Om det är ngt som bör premieras så skulle det vara det – ni ger faktiskt gratis reklam till festivalen något man borde vara tacksam över.

  3. Är det bara jag eller är det inte 2013? 🙂

    Håller med om att det var färre riktigt bra filmer på festivalen i år. Det kände jag redan när jag gick igenom programmet första gången. Varför man valt att inte ta med fler storfilmer känns konstigt. Kanske en ekonomisk fråga? Eller att man fokuserat på lite annat än tidigare, vilket inte direkt funkat?

    Jag var åtminstone nöjd med det mesta jag valde att se. Inga riktiga bottennapp och några trevligheter var det allt.

    Sen håller jag med om att det var klart mindre besökare i år, men det var även ganska skönt då man slapp irritationsmoment som folk som tränger sig och svettiga köer.

    Mina festivalfavoriter kommer tidigt imorgon måndag inne hos mig med bästa filmer, skådespelare och lite annat.

    1. Movies-Noir:
      Mr Hawk-Eye! 😉
      Klart det är 2013. Jag slant lite och såg det inte själv men det är ändrat nu.Tack för påpekandet! 🙂

      En svettig kö stod jag bara i en gång i år, det räckte.

  4. Verkligen trist med irritationssmolket i festivalbägaren, men det är bara att hoppas att din konstruktiva kritik tas upp till nästa år. Det måste ju vara både ett givande och ett tagande i sådana här sammanhang.

    1. Sofia:
      Jag hoppas filmfestivalen tar till sig det som inte funkat och ger nya bloggare chansen nästa år. Idén är jättebra, lite barnsjukdomar som ska botas bara.

  5. Jag tycker att strulet med presspassen tog ner lusten att skriva för sff en aning. Det gick faktiskt från att se ALLA filmer (som det stod i annonsen) gratis, till ”fram till 17 på vardagar, i mån av plats”. Som sagt, inte världens bästa upplägg. Särskilt inte när man har annat att göra – som jobb och eh, livet – att tänka på. Det är inte så kul att boka in en massa kansken, särskilt när man ska gå med andra, och när man lagt tid på att göra ett urval. Tycker upplägget är märkligt, att press går in i mån av plats, samtidigt som jag förstår att det är svårt att få till på varenda visning. En idé vore ju att reservera ett visst antal platser på alla filmer som är med i Competition åtminstone, så får man ackreditera sig särskilt till dem i förväg.

    Hur som helst… Kul att ha upptäckt din blogg och jag kommer fortsätta kika in här då och då!

    // cecilia

    1. Det finns mycket enklare sätt att lösa det på. SFF kan ge ut vouchers till de som in går i bloggteamet. Med voucher bokar man biljett som vanligt men betalar med vouchern istället för med pengar. Antingen vill SFF ha ”egna” bloggare och då får det kosta lite, eller så ser de bara bloggarna som en kuriosa och skiter egentligen i dem. Som det verkar som att de gjort under detta år.

      Jag som inte ens var med i bloggteamet har ändå blivit lite avtänd på festivalen pga av hanteringen av detta från deras blogg/webbansvarige. Jag har bloggat en massa om festivalen genom åren, inklusive i år, och ger dem gratis reklam i någon mån. Men de verkar inte bry sig. Trist på en festival som var så trevlig fram till för några år sedan. Antingen har de som driver den tappat intresset, eller så tycker de att de är så stora nu att de struntar i ”the little people”…

      1. Henke: Vi i bloggteamet fick två vouchers vardera, vilket var bra. Det hade absolut funkat bättre om vi fått fler. Dock vet jag inte om det skulle funka för all ackrediterad press, det lär ju vara en hel del…

        Jag tror att det handlar om ett klassiskt ”fel” inom organisationen (en ren gissning dock): att de lägger ut väldigt mycket jobb på väldigt få avbetalda arbetare (som nog gör så gott de kan), och resten på volontärer. Då blir det lätt att man skiter i ”the little people” när man ska fixa taxi åt världsregissörer osv. Jag har själv varit redaktör för en ambitiös festivaltidning under bevakningen av Peace & Love i flera år och vet hur svårt det är att göra alla nöjda. Med det sagt, det betyder inte att man inte kan försöka hantera det bättre!

        Till exempel hade lanseringen av bloggteamet kunnat vara bättre. Vi presenterades på deras sida flera veckor före, sen låg vi i skymundan resten av festivalen. De hade kunnat citera våra bloggar i SFF:s FB-feed och Instagram t.ex., det hade skapat ett bättre samspel mellan festivalen och oss. Jag tänkte nog framföra det här direkt till webbansvarige också, ifall de efterfrågar feedback.

        1. Cecilia: tror du att de kommer efterfråga feedback med tanke på hur kommunikationen skötts hittills?

          Mitt förslag om vouchers ovan gällde bara bloggteamet, inte alla med pressackreditering.

          Jag jobbade som volontär under tre av SFF festivaler för ungefär 10 år sedan. Jag bryr mig inte om det sker lite misstag av volontärer. De gör sitt bästa. Men jag tycker mig märkt en förändring i hela ”feelingen” runt festivalen. Den har blivit sämre under senare år. Vilket jag som ivrig besökare tycker är trist. Och som betalande besökare! Jag har snart gått på 200 filmer på SFF genom åren och de allra flesta har jag betalat för… Som volontär fick vi gå gratis på alla filmer (oavsett tid) om vi var lediga och det fanns plats.

          Jag har under lång tid alltid pratat mig varm om hur bra och trevligt det är med SFF, men jag har slutat prata om den… Allt har med känslan runt festivalen att göra, inte detaljer hit eller dit… 🙁

          1. Ah okej jag fattar. Jag har inte varit med lika länge som du, men jag har haft samma känsla sedan jag började gå (2008 tror jag). Typ att festivalen är ok, den blir vad man gör den till, att det är väldigt ojämn kvalitetsnivå på t.ex. F2F (moderatorerna framför allt). Och att volontärerna aldrig har kunnat svara på mina frågor he he… 😉

          2. Henke:
            Det där är intressant! Vad är det som gör att den speciella känslan inte finns kvar? Jag är ju ingen hängiven SFF-besökare, det här är ju bara tredje året jag aktivt besöker den och jag har inte haft den där wow-känslan någonsin. Men nåt är det som är knas, vet bara inte vad. Har hört fler säga samma sak…

    2. iaburman:
      Det jag tycker är mest märkligt är att det går att sälja biljetter till platser som är skuggbokade. Som om SF skulle sälja biljetter över disk till filmer/platser som någon annan bokat via nätet och när biobesökaren väl kom till salongen så bara ”nehej du, den här platsen har någon annan köpt, du får gå hem igen eller gå på nån annan film”: Mycket märkligt.

      Om man ser till både ur vår och filmfestivalens synvinkel så hade vouchers varit smartare, det hade också gått att ha ett motkrav från festivalens sida på ett helt annat sätt då. Har man fått 5/10/15/20 vouchers så har man därmed också LOVAT att skriva så många filmrecensioner. Nu fick vi i stort sett ingenting av festivalen men å andra sidan kunde dom inte kräva något heller. Vi bloggteamare har ju alla löst vårat deltagande på olika sätt, mer eller mindre engagerat, vilket är fullt förståeligt.

      Det var kul att upptäcka din blogg med. Jag kommer ha fortsatt koll på den 🙂

  6. Som sagt på annat ställe i denna blog så fanns det pressvisningar att gå på för funktionärer med funktionärspass och bloggteamet men det informeras dåligt….

    http://files.stockholmfilmfestival.se/press/releaser/2013/PM20131024_pressvisningar.pdf
    http://files.stockholmfilmfestival.se/press/releaser/2013/PM20131031_Pressvisningarochjuryvisnigar_2013_SE.pdf

    Filmer på pressvisning:
    Philomena
    Last stop Fruitvale Station
    A Texas Love Story
    Grand central
    Sex drugs and taxation
    The priest’s children (var inställd)
    Gloria
    Ömheten
    A Texas love story
    Will You Still Love Me Tomorrow
    Sacro
    Ilo ilo
    The Selfish Giant
    The Necessary Death of Charlie Countryman
    Luton
    Jimi: All is by my side
    12 years a slave
    Eastern Boys
    Sex, Drugs & Taxation
    Vic + Flo Saw a Bear
    The Fifth Estate
    Losers
    Tolv
    Escape From Tomorrow
    Bluebird

    Håller med om att festivalen är dålig på att informera var man hittar information som ex,
    – blogg teamets bloggar
    – FestivalTV som hade enormt hög klass men kollar man på YouTube så var det låga tittarsiffror
    http://www.youtube.com/user/SthlmFilmFestival/videos?view=0&sort=dd&shelf_id=2
    – SFF Podcasten – enormt bra och kunnigt men svår att hitta
    https://soundcloud.com/sthlmfilmfest
    – var festivaltidningarna distribueras

    Tycker när ett så bra jobb görs som med PodCast och FestivalTV att det inte sprids är synd.

    Jag skulle även vilja se lite mer interaktivitet och det som finns är väl Facebook och twitter med #SFF13 men det har varit lite segt.
    https://www.facebook.com/stockholmfilmfestival
    https://twitter.com/search?q=%23SFF13&src=hash

    Problemet med festivalfilmerna är enligt mitt tycke att dom alla i princip att ha premiär i år och det inte finns mycket skrivet om filmerna. Jag roade mig med att göra en lista på IMDB och av filmerna och kolla hur omdömet var där…

    http://www.imdb.com/list/Bjfkg2PairA/?start=1&view=detail&sort=moviemeter:asc&defaults=1&lists=Bjfkg2PairA&defaults=1&lists=Bjfkg2PairA&scb=0.5074462587945163
    Sorterade efter Moviemeter

    1. Magnus:
      Hade jag vetat om pressvisningsdagarna i tid hade jag tagit semester dom dagarna istället för festivaldagarna. Då hade man ju garanterat fått plats på visningarna.

      Det du skriver om problemet med festivalfilmerna, att alla har premiär i år… hmmmm…. jag förstår inte riktigt problemet med det. Menar du att du hade velat se även äldre filmer på festivalen? Jag själv tycker att det är själva grejen med festivalen, att se film jag inte vet så mycket om (eller ingenting).

  7. Nix problemet är att välja bland 160 filmer när det nästan inte finns något skrivet om dom. Förr i tiden gick jag oftast på Face-To-Face för det tyckte jag gav mest nu funderar jag på om filmer i Competetion eller Spotlight är de som man skall fokusera på?!?!

    Jag har förmånen att vara ledig på dagarna förutom då jag körde bil på festivalen så jag har hunnit med lite fler filmer men precis som du tog det några dagar innan jag fick höra talas om pressvisningar.

    Kanske det saknas en plats där man kan hänga och snacka film?!?! Och få lära sig saker som pressvisningar;-)
    Jag har varit en del uppe bland Festival Volontärerna i Gamla Stan och där har det snackats en del film vilket är skoj……

Lämna ett svar till iaburman Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.