21 JUMP STREET

Ååååå vad jag trodde att den här filmen bara skulle vara larvig men jag misstog mig. Den ÄR larvig men den har Jonah Hill och Channing Tatum, brains and looks alltså och varenda människa vet att med båda dessa egenskaper kan man komma långt – även om det är fördelat på två individer.

Den gamla TV-serien med Johnny Depp i huvudrollen är avdammad och omgjord till film och istället för att racka ner på bristen på nya idéer (som i och för sig är befogat i filmbranschen) så tänker jag göra tvärtom den här gången. Filmen 21 Jump Streep är nämligen gjord från början till slut med en stor glimt i ögat och det är en glimt jag inte riktigt kan värja mig emot.

En blandning av listmusik med stenhårda basgångar, skönt somrig action, rätt låga skämt (och en hel del ännu lägre), lättsam handling, tacksamt folk att driva med (töntiga och underbegåvade poliser) och – som sagt – en Channing Tatum som fortsätter försörja sig på sin hårdgymmade kropp och Jonah Hill som går från klarhet till klarhet som skådis. Hans version av Eminem – The-Not-So-Slim-Shady – i filmens början är rätt hjärtskärande faktiskt.

Det finns inte mycket att tillägga om filmer som denna. Antingen funkar dom eller så funkar dom inte. 21 Jump Street funkar på mig, förvånadsvärt bra dessutom och vem är jag att gnälla på en sån sak?