GODZILLA VS KING GHIDORÂ

Innan filmen börjar visas en trailer på Godzilla VS Moslar (Mothra), filmen som kom året efter denna jag nu ska se. Moslar visar sig vara något så skräckinjagande skitlarvigt som en jättefjäril (!). Jag känner nån form av konstigt lugn sprida sig i kroppen när jag tänker att värre och sämre än denna trailer kan dagens film omöjligt vara. Men se, jag hade fel.

Godzilla VS King Ghidorah kom 1991 och är en film med mycket sämre effekter än original-Godzilla från 1954. Den saknar ärligt talat allt av värde. Jag skäms. Jag skäms över att jag tittar på filmen, jag skäms å skådespelarnas vägnar, jag skäms över att folk svälter i världen men det finns filmbolag som har tryckt in både yen och dollars i en pissfilm som denna.

King Ghidorah som monster skulle säkert funka kalas i en nutida påkostad blockbusterfilm, en flygande ödleliknande varelse med tre huvuden och många vassa tänder. Men här, nä usch, det är så larvigt att jag känner mig förlamad.

Helt ärligt, jag har slösat 103 minuter av mitt liv på den här skiten, jag vill helt enkelt inte skriva mer om den. Se den inte, det är allt jag har att säga.

Originaltitel: Gojira tai Kingu Gidorâ

Svensk titel: Godzilla VS King Ghidorah

Produktionsår: 1991

Regissör: Kazuki Ohmori

Speltid: 103 min

Onödigt men kul vetande: När filmens tidsresenärer åker tillbaka till februari 1944 ser en amerikansk sjöofficer något som ser ut som ett flygande tefat men hans chef med högre rang tror inte på UFO:n. ”Det här blir nåt att berätta för din son när han föds, Spielberg” fnyser han. En solklar referens till Steven Spielberg vars pappa tjänstgjorde i andra världskriget, något som även tros vara en förklaring till Spielbergs ”förkärlek” för just Andra världskriget i sina filmer.

 

 

.

GODZILLA VS BIOLLANTE

Denna film börjar där den förra slutade. Godzilla ramlade ner i en vulkan och Tokyos invånare tyckte nog det var ganska skönt även om det också är….tomt. Godzilla. Död. Vilken konstig grej.

Nu har det hittats celler efter Godzilla, celler som fraktats till ett laboratorium för att användas i genforskning. Tanken är att uppfinna ett slags vete som  – korsat med kaktusar – ska kunna växa i öknen. Jag kan inte säga att jag fattar kopplingen mellan ett vattenmonster och vetekorn men det är kanske inte meningen att det ska vara glasklart?

Hur som helst, laboratoriet sprängs av nån anledning och Godzillas celler förstörs. Tror man. Men det är klart att dom inte gör, hallåååå liksom. Godzillas celler smälter samman med en växt som blir en biollante, en muterad jättestor rosenbuske med krokodilkäft.

Biollanten är en av dom största Kaiju-monsterna men det är kanske det monster som låter minst läskigt på pappret. En rosenburke, kom igeeeeeen.

Allt det härligt charmiga och välgjorda från förra filmen är som bortblåst här. Musiken påminner om dödperioderna i Flashdance och det är ingenting som får filmen att hamna på plus direkt.

Originaltitel: Gojira tai Biorante

Svensk titel: Godzilla VS Biollante

Produktionsår: 1989

Regissör: Kazuki Ohmori

Speltid: 105 min

Onödigt men kul vetande: Till en början ville filmbolaget att Biollante skulle vara en blomma med ett mänskligt ansikte i mitten, ett ansikte som kunde prata. Jag vet inte om det hade varit bättre eller sämre.

.