SAW V

Jigsaw är död men folk fortsätter avlivas på de mest kreativa sätt. Precis som vanligt börjar filmen med en schysst blodig och äcklig scen, man är inne i filmen på ett kick och kommer inte därifrån förrän 90 minuter senare, lite lagom smutsig till sinnes.

Agent Strahm (Scott Patterson) är den som hittar Jigsaw död och när han hittar en liten portabel kassettbandspelare trycker han givetvis på play. Han blir varnad av Jigsaw att fortsätta nysta i den här dödliga soppan nu när han är död, men Strahm ger sig naturligtvis inte. Jag vet inte om han ångrar sitt val eller inte men han får i alla fall lite…ont.

Jag vet inte, men jag tycker även den här filmen är rätt underhållande. Man vet vad man får och vad som förväntas och det är väl inte mycket att säga om detta egentligen. Saw V är den sämsta filmen hittills, men den är för den skull inte usel. Det jag gillar är att människorna som råkar ut för det vanliga Saw-valet (att göra sig själva jävligt illa för att kunna överleva eller helt sonika torteras till döds) aldrig är snällisar. Det är alltid folk som betett sig illa eller som på nåt sätt förtjänar lite däng. Sen ÄR det enormt kreativa tortyrmetoder i Saw V, precis som i dom andra filmerna. ENORMT kreativa. Ibland så kreativa att jag blir lite rädd för vad som rör sig i manusförfattarnas hjärnor.

Jag vet inte om jag är överdrivet okritisk till filmerna eller om dom faktiskt blir bättre när man ser dom i relativt snabb takt efter varandra men jag tycker att serien håller förvånadsvärd hög klass såhär långt, högre än jag mindes den. Men den är ju inte slut än.

Originaltitel: Saw V

Produktionsår: 2008

Regissör: David Hackl

Manus: Marcus Dunstan och Patrick Melton

Budget: Ca 10,8 miljoner dollar

Bodycount: 6 döda

Mest kreativa scen: Den där jättependeln innan förtexterna och slutet. Slutet är kalas!

.

 

 

.