AMAZONIA

24 juni, 2014

Det här är tredje filmen vi ser på Peace&Love Filmfestival och jag har funderat en del under dom andra två visningarna varför det är så lite folk i salongen. Bra film som knappt inte drar folk alls, annat än oss med pressackrediteringar kring halsen, det är så synd.

När Amazonia ska visas i 3D kl 11.00 är det lång kö till insläppet. Massor med barn och vuxna som otåligt men glatt står och stampar och det är klart dom gör, samtliga barnfilmer under festivalen är nämligen gratis för barn och deras föräldrar. Så när vi satt oss ner i salongen och jag med mina hökögon försöker kolla hur många fler “vanliga filmintresserade” det är i publiken (mer än jag och min gästbloggare) så kan jag snabbt konstatera: noll. Salongen är knökfull in till sista plats och ingen har betalat en krona.

Amazonia är en barnfilm som handlar om en cirkusapa som hamnar i Amazonas regnskog när det lilla planet han forslas i störtar. Det är en film med djur, om djur och  – höll jag på att säga – FÖR djur. Det är ingen dialog, det är bara musik och naturliga djungelljud och man får se vartenda djur man visste och inte visste fanns i en regnskog. För egen del är den här filmen trist intill bristningsgränsen. Jag höll på att gäspa mungiporna ur led. Jag avskyr djur i alla dess former, naturfilmer är något jag ALDRIG skulle få för mig att se på TV hemma, än mindre på bio så jag kan inte med nån vilja i världen säga att jag är målgrupp för den här filmen. De minsta kidsen i publiken verkade dock vara det. Dom reagerade på allt, på det läskiga mörka, på den glada och söta apan, på äckliga ormar och skalbaggar som tog sig fram i närbild. Barnen hördes hela tiden och det kändes som ett mervärde till hela visningen.

Det jag inte kan ta ifrån filmen var att den kändes välgjord, att jag flera gånger tänkte “hur tusan filmade dom det där?”. Sen är den inte bra på nåt sätt men jag kan inte förmå mig ge den en etta, den är trots allt tittbar och jag fick inte alltför stora men. 83 minuter ska man väl klara av, man är väl superhjälte.

Såhär tyckte min 15-årige gästbloggare M om filmen:

Jag är sur i magen nu. Filmen var helt värdelös. Bilden var kass, det var dålig 3D och jag förstår inte varför man gör en film om ett djur som ser andra djur. Tråkig story. A waste of time. Jag trodde det skulle vara lite mer exotiskt, lite mer glada fina färger ungefär som när man ser naturfilmer på Cosmonova men istället fick man kisa sig igenom hela filmen.

Filmen var inte värd att se överhuvudtaget och jag förstår inte varför man lägger pengar på att göra en sånhär skitfilm. Om jag måste ge betyg, och det måste jag, så blir det en svag etta, knappt en etta överhuvudtaget. Kan du fixa en halv fiffilura i betyg åt mig mamma?

 

.

{ 5 comments… read them below or add one }

Sofia juni 25, 2014 kl. 05:29

Ouch, inte den perfekta naturfilmsintroduktionen mao 😀 Kanske tom Chimpanzee hade varit bättre?

Svara

Sofia juni 25, 2014 kl. 05:34

Just det, vad verkade målgruppen tycka?

Svara

Fiffi juni 25, 2014 kl. 13:55

Sofia:
Jag tror målgruppen är nöjda. Pratade med Jimmy om filmen och han var också nöjd men han gillar å andra sidan naturfilmer 😉 Då vår 3D-visning var fullsatt hade dom visat filmen i 2D i salongen bredvid och Jimmy var på den. Och nöjd alltså “trots” 2D.

Svara

Steffo juni 25, 2014 kl. 09:55

Ord och inga visor från M! Så ska en kapning se ut!

Svara

Fiffi juni 25, 2014 kl. 13:55

Steffo:
Han var riktigt förbannad efter visningen, det var härligt att se ;D

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: