FOCUS

30 maj, 2015

Alla som någon gång sett Joe Labero (eller annan fingerfärdig magiker) live vet hur viktigt det är att fokusera. Man sitter där och tittar på den där jävla vigselringen han lånat från nån random snubbe i publiken och vips ser man att ringen sitter ihop med en annan ring och detta har alltså hänt precis framför ens ögon. Jag blev vansinnig när det hände mig. Jag koncentrerade mig så emaljen nästan lossnade från sammanbitna framtänder men ändå….ändå blev jag lurad. Klart jag blev förresten. Vem är förvånad? Ingen på planeten. Det är ju exakt sådär det funkar, dom som vill luras luras för dom vet precis hur man gör.

I Focus är det Nicky (Will Smith) som luras och Jess (Margot Robbie) som jobbar på det. Nicky har liksom tagit simpelt tjuveri och rackarspel till nya höjder och lever rätt bra på att stjäla andra människors pengar och dyra attiraljer. Jess kämpar för att bli den perfekta ficktjuven och hon lyckas bra, med det fejset får hon dom flesta att fokusera på helt andra saker än vad hon har sina händer.

Både Nicky och Jess är i grunden riktiga skitmänniskor och jag har jättesvårt att känna sympati för dom, att “hålla på dom”. Detta blir särskilt problematiskt när det vankas “spännande scener” för det är sällsamt ospännande när det kvittar lika om dom åker fast eller inte. I huvudet jämför jag med motsatsen, Danny Ocean och hans kumpaner i Ocean´s Eleven.

Vad har då Focus på plussidan? Det är snyggt filmat och Margot Robbie är nåt så inihelvete vacker. Ja det är hon. Hon är flawless tamejfan. Att hon dessutom är en riktigt bra skådespelare glöms liksom bort bakom dom där perfekta kindbenen och bländvita tänderna men likväl, hon ÄR duktig.

Will Smith däremot, han var väl sett sina bättre tider, bättre skådespelarinsatser, bättre filmer, bättre anlete. Botoxad till porslinsdocka med två GIGANTISKA kindrynkor på varje sida om munnen gör att det i vissa vinklar knappt går att känna igen honom. Det är nåt skumt här, helt klart.

När filmens “bad boy” Garriga dök upp blev jag glad, tänkte “oj! Gael García Bernal! Det var inte igår!” och det visade sig att det var verkligen INTE igår eftersom Garriga spelades av Rodrigo Santoro. Jag känner mig liksom lurad gång på gång på gång av filmen. Lurad till och med på skådisarna. Manuset luras å det grövsta, både genom att presentera twister som inte är twister utan lögnaktigt blaj och genom att försöka få mig som tittar att “heja” på Nicky. Jag skiter väl i Nicky! Han är ett skithål som lever på att sno andra människors surt förvärvade pengar. Varför ska jag heja på honom? Nä, klipp dig och skaffa dig ett jobb! Sluta spruta in nervgift i plytet och börja ragga på kvinnor som du inte kan vara pappa till.

Ändå är filmen inte genomusel. Den är bara tittvänligt dålig.

{ 6 comments… read them below or add one }

Sofia maj 30, 2015 kl. 07:59

Haha, bra uttryck — “tittvänligt dålig”! När gjorde egentligen Smith en bra film senast? MIB 2?

Svara

Fiffi maj 30, 2015 kl. 08:43

Sofia:
Jag tycker att både I am legend och Jakten på lycka är riktigt bra filmer. För att inte tala om Seven pounds.

Svara

Sofia maj 31, 2015 kl. 17:43

Visst, I Am Legend är ju helt ok. De andra två har jag inte sett.

Svara

Fiffi maj 31, 2015 kl. 18:06

Sofia:
Ännu fler filmer att lägga till bör-ses-listan. 😉

Svara

Sofia juni 1, 2015 kl. 15:32

Tror vi får börja kalla den för AttSe-encyklopedin istället. “Lista” ger liksom ingen aning om hur många filmer som härbärgeras där 😉

Svara

Fiffi juni 2, 2015 kl. 10:51

Sofia:
Det känns som att man kanske inte riktigt vill eller bör veta exakt HUR många filmer man har i den där….euhm….listan. Om man inte är stresstålig som en humla såklart 😉

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: