GÖTA KANAL 3 – KANALKUNGENS HEMLIGHET

20 juli, 2010

Jag vet att en recension baserad på svordomar och könsord inte är särskilt lustfylld att läsa.
Jag vet också att en endimensionell brutal sågning egentligen inte säger särskilt mycket om en film, men hur faaaaan ger man konstruktiv kritik till en hög med barnbeck?

Göta kanal 3 – kanalkungens hemlighet fick 9 miljoner i stöd från Svensk filmindustri men hur mycket jag än googlar kan jag inte hitta ansvarige filmkonsulentens namn. Jag känner litegrann för att hänga ut honom/henne på samma sätt som undermåliga fotbollsdomare hängs ut på Sverigescenen, med mobilnummer, personnummer, hela köret.

Om jag hade varit lika aningslös och kvalitetsomedveten i mitt yrke som konsulenten i fråga gällande denna film så hade jag fått sparken i ett huj och jag hade fått leta nytt jobb bland betongblock och gamla skelett i botten av Nybroviken.

Bara för att vara tydlig: Göta kanal 3 har faktiskt INGENTING med den svenska charmiga filmklassikern Göta kanal från 1981 att göra. Ingenting. Och när jag såg Göta kanal 2 så trodde jag att det inte skulle gå att göra något ännu sämre men jodå, det gick. Allting går när det gäller svensk lågintelligent film för den stora breda biomassan. Allting går att sälja. I det här sammanhanget är biografbesökare verkligen höns.

Jag vill spotta. Spotta hårt, långt och snorigt för FY FAN vad det här är lågt. Det här är att undervärdera filmtittare, det här är att som skådespelare och manusförfattare, som regissör och klippare hora för småpengar (även om jag fattar att dom fått rejält med pröjs för att tacka ja, vilket dom i och för sig SKA ha eftersom den här filmen blir en del av deras arv till kommande cineastgenerationer – och jag undrar hur DET känns när det går upp för dom…)
Att sälja stjärt på centralstationen har mer värdighet än att vara inblandad i den här smörjan.

Jag är 37 år gammal. Sedan 1986 har jag sett sjukt mycket film.
Jämfört med dom tusentals filmer jag sett under dessa år är Göta kanal 3 – kanalkungens hemlighet den i särklass sämsta film jag sett.

Så, jag är ledsen, jag kan inte ens betygsätta den. Det är under även min värdighet.

{ 9 comments… read them below or add one }

Nemo juli 21, 2010 kl. 05:24

Du skall ha gott med cred som med recensentens obändiga vilja att fullfölja ditt jobb och härdar ut i 1 1/2 timma. Det är nästan så jag vill pracka på dig mitt fina exemplar av "Blödaren" från 1983. Den borde väcka likande reaktioner

Svara

f i f f i juli 21, 2010 kl. 20:35

Nemo:
Jag tror – tyvärr – att inte ens att Blödaren skulle få mig att mentalt kräkas på samma sätt som denna.

Svara

Sofia juli 22, 2010 kl. 10:08

Huh, du ger en ju samma problem som Roger Ebert — skriver så roliga recensioner om så kackiga filmer att man nästa bara måste se dem. Fast bara nästan, jag tycker ju tom att originalet är riktigt uselt.

Svara

f i f f i juli 22, 2010 kl. 23:12

Sofia:
Angående originalet så tycker jag absolut att den håller fortfarande och Björn H:son Larsson var ju en riktig pudding när det begav sig 😉

Svara

Sofia juli 23, 2010 kl. 15:08

Jag var nog lite för ung när det begav sig för att intressera mig för 30 år äldre män 😉

Svara

f i f f i juli 23, 2010 kl. 21:14

Sofia:
Det var inte jag.
Tydligen.

Fan, jag var 9 år 1981.
Det där kan inte klassas som normalt beteende.
Vi säger att jag kollade in gubben när jag såg om filmen i 17-års-åldern eller nåt. Eller 25…;)

Svara

Sofia juli 24, 2010 kl. 07:04

Ja, vi har ju på annat håll redan konstaterat att vi ju är lika gamla, men min smak låg nog åt det mer pojkaktiga. Tills man 1989 såg Sean Connery i Last Crusade förstås 😉

Svara

f i f f i juli 24, 2010 kl. 08:07

Sofia:
Och nu brädade du mig i ett huj med en 50 år äldre man! ;D

Svara

Sofia juli 25, 2010 kl. 11:12

Japp, allt 30 år äldre går bort, men 50 år äldre…grrrr 😉 Så går det när man gillar välansad (gärna silvrig) skäggväxt

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: