Killers

Det finns bra anledningar till varför jag väljer att se en film – och så finns det andra anledningar.

Varför jag valde att lägga 39 kronor på att se Killers har jag ingen aning om men för att lindra dom sura uppstötningarna jag försöker svälja ner samtidigt som eftertexterna rullar så kan jag väl säga att jag såg filmen för att geniet Rolfe Kent komponerat filmmusiken och för att mitt frikort, mitt ENDA frikort här i världen, Tom Selleck har en roll. Bortsett från det så finns det ingenting av bestående värde med den här filmen.

Jag inbillar mig att jag gillar Katherine Heigl men det är inte sant. Jag känner samma tomma plastiga känsla efter varje film hon är med i, precis som jag gör när Ashton Kutcher tror att han agerar när han i själva verket bara visar sin jävla överkropp.

Så när Fröken Plast och Herr Vaxad Muskelbringa ska försöka klämma lite liv och passion ur denna ”romantiska actionkomedi” då känner jag mest för ett hånskratt. Alternativt kräkas lite i en fryspåse och sen släppa den från balkongen och rätt ner på en hund som promenerar i godan ro.

Klicka här för att hyra filmen direkt på Headweb. Kom igen! Vågar jag så vågar du.

VALENTINE´S DAY

Regissören Garry Marshall, han som bland annat lyckades göra myspysunderhållning av prostitition med Pretty woman 1990, har nu gjort en film av den mest romantiska dagen av dom alla: Alla hjärtans dag.

Valentine´s day är som ett slags Short cuts, eller Dumpa honom för den delen. Massor med karaktärer som vävs ihop under en dag till en härligt rosaskimrande gegga.

Det är som att ligga i en fleecevadderad tygpåse som sakta fylls på med ärtsoppa, fint mixad i en matberedare och samtidigt lyssna på vågskvalp i sin Ipod.
Det är helt ofarligt, det ger inte upphov till några känslor whatsoever, det svänger inte, gungar knappt, det är bara en lugn beige resa mellan förtext och efterdito.

Alla är snygga, alla är normalt fungerande människor, eller så normalt funtad man då kan vara när man som Ashton Kutchers Reed friar till sin drömtjej på morgonen, får ett ja, blir glad som en speleman och hoppar, sjunger, kramar och berättar den stora nyheten för alla som vill höra på för att sen framåt eftermiddagen bli dumpad men tre sekunder senare skutta vidare mot nya mål, fortfarande lika frejdigt glad. Men filmen är liksom bara tradigt snäll. Varken mer eller mindre.

Jag tror egentligen att min jämförelse här ovan med Short cuts och Dumpa honom är grovt felaktig, jag tror att filmmakarna ville göra en amerikansk Love actually.

Om jag har rätt i det tar jag på mig min Bark-at-the-moon-kostym, väntar in fullmånen, sätter mig i skogen och HÅNSKRATTAR högt med långa gula tänder ända till gryningen.

För om Love actually är kungen, drottningen, kronprinsessan, prinsen, prinsessan, prins Daniel och hela kungariket så är Valentine´s day Jonas Bergström.

L.A. GIGOLO

Jahaja. Nu har jag sett den här…

Originaltiteln på denna film är Spread.
Kanske trodde översättarna och filmbolaget att fler skulle visa intresse för filmen om dom döpte den till L.A Gigolo på svenska för att Spread är ett sånt svårbegripligt ord?
Kanske ville dom verka putslistiga och göra en pastisch av Hollywood gigolo (vars originaltitel är Deuce Bigalow: Male Gigolo)? Jag har inte den blekaste aning, men det sistnämnda verkar troligt med tanke å hur filmbolagen brukar resonera.

Ahaaaa, Goldie Hawn är med i en film – då kallar vi den Tjejen som….nånting.

Ahaaa, Mel Brooks har gjort ännu en rulle, då namnger vi den som Det våras för….ja….nånting.

Ahaaaa, nu är det en manshora på tapeten igen, då kallar vi filmen för nåt med gigolo för det låter lagom klämmigt och inte så värstans sexistiskt.

Men det är precis DET filmen L.A Gigolo handlar om: Ashton Kutcher spelar manshora. Utan omskrivningar. Han är hemlös, barskrapad och arbetslös MEN han har ett schysst smajl och en väl fungerande drule vilket är något rika sexuellt frustrerade kvinnor gärna betalar för. Fast, inte i rena pengar, förstås (för det är inte en ”vanlig” hora vi ser här) utan i svindyra kläder, uppehälle i dyngcoolt arkitetktritat lyxhus, möjlighet att låna bilen, fri mat, ren pool och ja, skrupelfri sex närhelst det behagar.

Och Ashton Kutcher stånkar på. Och poserar. Naken och halvnaken tillsammans med kvinna efter kvinna tills han en dag faller pladask och får smaka på sin egen medicin.

Enligt Imdb ska detta vara ”A sex comedy centered on a serial womanizer and his jilted lover” men….komedi?? L.A Gigolo må vara mycket men rolig? Näe.
När Kutchers äldre kvinna (spelad av en superfräsch Anne Heche) läggs in på sjukhus för operation och kommer ut dagen efter och har gjort en ”vaginal föryngring”, då skrattar jag faktiskt lite.

Jag menar, herreguuuud. En intelligent supersnygg advokat som till synes har allt och som medvetet håller sig med en ung snygg manshora, varför skulle hon göra en vaginal föryngring enbart för att få behålla honom?

L.A Gigolo är ingen bra film. Den är på gränsen till att få kallas underhållning. Den är spretig, den är ofokuserad och framförallt är den oengagerande. Sista halvtimmen får till någon form av känsla annars känns det mest som torrjuck mot en svampangripen tall.