Inför Oscarsgalan: Dom nominerade för årets bästa kvinnliga biroll är både gamla rävar och unga bävrar

AMY ADAMS

Amy är nominerad för sin roll som Mark Wahlbergs flickvän i The Fighter.
2002 gjorde hon en jättebra insats som Brenda Strong mot Leonardo DiCaprio i Steven Spielbergs Catch me if you can, en film jag hade skyhöga förväntningar på, förväntningar som kanske inte riktigt blev infriade.

Frank Abagnale Jr (DiCaprio) spelar en osedvanligt lyckosam lögnare som utan minsta problem lyckas få alla runt omkring sig att gå på hans hittipåhistorier. När han var 17 var han USA´s mest framgångsrika bankrånare och han hann arbeta som läkare, pilot och advokat innan han ens fyllt 18. Den enda som inte tror på hans snack är FBI-agenten Carl Hanratty (Tom Hanks) men katt-och-råtta-leken slutar alltid med att råttan kommer undan.

 

 

 

HELENA BONHAM CARTER

I The king´s speech spelar hon en lågmäld fru och drottning i klassiska tantkläder men det är inte så vi är vana att se Helena Bonham Carter.
På senaste tiden har hon mest spelat grafiskt snygga roller i äkta mannen Tim Burtons filmer och toktuperad Bellatrix Lestrange i Harry Potter.

Helena Bonham Carter började spela in film ungefär samtidigt som mitt filmintresse tog fart på allvar. 1985 gjorde hon den fina Ett rum med utsikt.

Filmen utspelar sig i början av 1900-talet. Lucy (Bonham Carter) är på semester i Florens tillsammans med sin väninna/ förkläde Charlotte (Maggie Smith). Dom träffar på två män, Herr Emerson (Denholm Elliott) och hans snygge son George (Julian Sands som pratar en heeelt fantastiskt vacker engelska). George blir förtjust i Lucy och försöker kyssa henne men kyska Charlotte går emellan.

När dom kommer tillbaka till England friar den tråkige men rike Cecil Vyse (Daniel Day-Lewis) till Lucy och hon svarar ja. Allt ser ut att gå hur smidigt som helst för Lucy då plötsligt far och son Emerson dyker upp i byn. Dom tänker bosätta sig där. Hua! Hur ska det gååååå?

 

 

 

MELISSA LEO

I The fighter spelar Melissa Leo boxarmamma, i underskattade Frozen river en trasig white-trash-mamma och i den urdåliga Veronika bestämmer sig för att dö spelar hon Mari.

Men den allra bästa filmen Melissa Leo varit med i hittills är ändå 21 grams från 2003, regisserad av Alejandro González Iñárritu som har chans på en Oscar för bästa utländska film på söndag med Biutiful.

Paul Rivers (Sean Penn) är en ganska olycklig man som väntar på ett nytt hjärta, Christina Peck (Naomi Watts) lever ett harmoniskt liv med man och två döttrar och Jack Jordan (Benicio Del Toro) är en kåkfarare som nyligen blivit frälst och deras liv vävs samman genom en tragisk olycka.

21 gram.
Tanken är lika storslagen som svårgreppbar.
Hur mycket väger ett liv?

 

 

 

HAILEE STEINFELD

True grit är den första långfilmen Hailee Steinfeld spelat med i. Kaxig start på en karriär måste jag säga och kanske blir det även en svårtoppad skådespelarinsats oavsett vad hon gör framöver.

Hailee är född 1996 vilket ger mig en smula panik eftersom jag har en dotter född 1997 och alltså skulle kunna, rent hypotetiskt, vara även denna tjejs mamma. Satan, jag ÄR gammal!

Nåja. Här är en länk till Hailees fansajt.

 

 

 

JACKI WEAVER

Jacki Weaver är nominerad för sin roll som Janine Cody i Animal Kingdom. Hon har varit skådespelerska sedan 1966 och ändå har jag aldrig sett henne i någon film. Om det beror på att hon gjort rätt smala filmer eller om det är jag som är allmänt obildad har jag ingen aning om men jag tror det kan vara en kombo.

Jacki är född 1947 och har ingen egen fansajt men här är länken till hennes ganska komiska informationssida på sajten Famous why.

TRUE GRIT

Mattie Ross pappa är död. Endast 14 år gammal har hon begett sig till staden för att som talesperson för hela familjen klara upp pappans kvarlåtenskaper och få den döda kroppen forslad tillbaka till byn där dom bor.

Men varför bryr sig ingen om Tom Chaney, mannen som uppenbarligen bragt pappan om livet? Varför ger sig ingen av efter honom, varför straffas han inte?

Mattie (Hailee Steinfeld) är inte bara ung och arg, hon är handlingskraftig också. Hon tar saken i egna händer och hon köper/mutar det tuffaste killen hon kan hitta för att följa med henne på letandet efter Chaney. Den utvalde är suputen U.S Marshal Reuben J. ”Rooster” Cogburn (Jeff Bridges) som älskar sin revolver nästan lika mycket som han älskar att skjuta av den. Stod den nån ivägen? Jaha. Tough luck, typ.

Att få mig att bli sittande med ett tokleende på läpparna åt en westernfilm, ja, det är ingen enkel sak att få till. Många har försökt och lika många har misslyckats. Det är liksom inte riktigt min grej. True grit är en remake av John Waynes westernklassikern ”De sammanbitna” från 1969 (en film jag inte sett) och Wayne fick en Oscar för sin roll som Rooster, samma roll som Jeff Bridges är nominerad för i år.

Som sagt, att få mitt hjärta att smälta av dammiga vyer, bruna hästar och doften av krutrök det är ungefär lika lätt som att få en rauk att börja dansa pasodoble. Men om det är några på jorden som skulle kunna få en stor sten att vicka på höfterna i takt till spansk musik så är det bröderna Coen.

Redan tjugo minuter in i filmen tänker jag ”jag vill inte att den ska ta slut”. Filmen lyckas inte hålla mig i den känslan exakt hela vägen, men nästan.

Jag tycker om den. Mycket. Filmen alltså. Den funkar. Jag är glad. True grit. Kanon, ju! Hihi!