Fredagsfemman # 71

5. Bronson Pinchot, var tog du vägen?

Han spelade Serge i Snuten i Hollywood och letade sig in i mitt tonårshjärta med sin helt fantastiskt snygga näsa. Han hade en liten roll i True Romance och i Före detta fruars klubb men så mycket mer av bestående värde har det inte blivit även om Imdb-listan över filmer och TV-serier han varit med i är lång. 2013 kan han stoltsera med rollen som The Beaver i filmen Kung Fu and Titties, en film som knappast lär leta sig in i dom finaste salongerna. Men hallå, vad hände? Du var ju bra. Du hade ju framtiden för dig. Bronson Pinchot, skärp dig. Kom tillbaka!

 

4. Hur många chanser ska en tråkig film få innan man ger upp?

Jag har hållit på att traggla mig igenom en speciell film i veckor nu. Den är inte jättedålig men tillräckligt ointressant för att jag ska somna ifrån den och behöva spola tillbaka varenda gång jag tittar. Hur många börja-titta-gånger borde en film få på sig innan man borde ge upp? När det gäller böcker ger jag dom hundra sidor. Är jag inte inne i boken då, bye bye. När det gäller en film har jag uppenbarligen en oändlig källa av tålamod. Är det vettigt egentligen?

 

3. Sommarbio, kanske det bästa som finns?

När solen skiner eller när det regnar. Ensam, med ett sommarlovssegt barn eller med en vän. När man har alldeles för lite kläder på sig och fryser under ventilationsblåset eller när man tagit på sig en extra tröja och håller på att svettas ihjäl. När filmen är precis sådär hjärndöd och välgjord som man önskar eller när det blev en stor gäsp. Sommarbio är alldeles underbart och jag har inte det minsta dåligt samvete att jag kryper in i biografmörkret några timmar en solig sommardag. Varför skulle jag ha det? Jag gör ju det jag tycker är det roligaste som finns och det är INTE att sola.

 

2. Sofia Coppola är tillbaka!

Sofia Coppola är lite som Woody Allen tycker jag. Även om filmerna hon gör inte alltid blir perfekta så har hon en imponerande hög lägstanivå. Ikväll har The Bling Ring premiär. Känns som en måste-ses-film.

 

 

1. Gröna Lundh

Idag blir det berg-å-dalbanor, langos, spöktåg, velande om jag ska åka Eclipse eller inte, glass i stora lass, Petter på scen, Nyckelpigan, Lustiga huset, Bläckfisken i solnedgång, chokladhjul och mysipys på min forna arbetsplats från dom öppnar tills dom stänger. Med åkband, linser, kalasbyxor och ett helt gäng både stora och små människor som jag tycker om. Snälla, inget spöregn nu bara!

Fredagsfemman # 67 – Musikaliska nedslag i mitt liv

5. Lyssnar på King och känner mig som en drottning

Ibland kommer det en låt som får mig att känna mig som en fågel. Som att jag kan flyga, som att jag kan lyckas med allt jag företar mig, som att det inte gör nåt om bilrutorna sprängs av basgången – spela roll liksom, jag är drottning i mitt eget liv! Petters King från nya skivan Början på allt är en sån låt. Jag tror den kommer spräcka många trumhinnor, mina är i alla fall bra uttänjda nu.

 

4. Som en liten film

Ibland springer man på musikvideos som är som små filmer. Konstnärligt, snyggt och udda är den här lilla pärlan som andas David Lynch tycker jag. Sen går det inte att sitta still när man hör den heller. Jag vill bara åka till….Berlin.

3. Burt Wonderstone, Steve Carell och Imagine Dragons

Jag har precis sett The incredible Burt Wonderstone och med det blivit en musikalisk filmscensfavvo rikare. On top of the world med Imagine Dragons i kombination med en Steve Carell-fining i hockeyfrilla och puderkakor tjocka som limpmackor i ansiktet, det går inte att göra annat än att le och att lyssna på låten om och om igen. Jag blir bara så jäkla glad!

 

2. Eurovison Song Contest-finalen i Malmö

Malmö. Malmö. Malmö. Jag är jättearg på Malmö men det kommer gå över. Fick avboka mitt hotellrum då jag inte tänker åka över halva Sverige för att titta på storbilds-TV, jag gör det på hemmaplan istället. Men imorgon är det FINAL – wohoooow – och för många veckor sedan satte jag tjugo spänn på den låt jag tror och hoppas ska vinna. Nu är det inte hans starkaste sida att sjunga live, det ska erkännas, men ändå. Lyssna bara. Tralla, dansa, pausa, fika. Gör var du vill men sjung meeeed. Waiting for the bitter pill, give me something I can feel, cause love kills over and over, love kills over and over again. Finalen blir i Belgien nästa år.

 

1. Filmspanarträff imorgon

Fördelen med att jag inte är i Malmö imorgon är att jag kan vara med en bra stund på filmspanarträffen. Vad vi ska se för film tillsammans avslöjar jag inte här och nu men det är en av höjdpunkterna med träffarna, filmen, den som ibland blir en flipp, ibland en flopp och ibland nåt mittemellan. Men det är roligt att se film som andra väljer, tvingas vidga sina vyer ibland och inse att allting inte alltid är som det ser ut att vara. Precis som på film.