Fredagsfemman #251

5. Nedräkning till julkalendern

Och nu pratar jag inte om SVT´s årliga julkalender eller nåt sånt. Jag pratar om att det för första gången kommer dyka upp en sort-of-julkalender här, på bloggen. 1-24 december, varje morgon, som en liten icke-existerande lucka att öppna men kanske läsa? På torsdag alltså, då kört den igång, Fiffis filmtajms filmiska julkalender.

.

.

.

4. Lovesick säsong 2

Tjipp tjopp sa det bara, sen hade jag sett hela säsong 2 av denna puttriga mysiga serie. Så jag skulle vilja tipsa om den. Lagom korta avsnitt, småkul, bra karaktärer, ingen hjärnforskning direkt.

.

.

.

3. Ben Foster

Alltså, vem ÄR den här mannen egentligen? Han har världens i särklass vanligaste ansikte, jag menar, jag som aldrig glömmer ett fejs minns inte hur han ser ut från film till film. Han är en mänsklig kamelont  och en alldeles tokbra skådis. Idag har den senaste filmen med honom premiär, Hell or high water, men jag undrar om inte hans förra fortfarande går kvar på biograferna? Inferno alltså, där spelar han skurken. Så mitt tips är: håll koll på Ben Foster. Du kanske inte alltid hittar honom men ser du hans namn i eftertexterna utan att ha fattat att han var med så vet du att han lyckats med sitt värv – igen. (Har du mån minut över, bildgoogla karln. Du kommer häpna.)

.

.

.

2. Room Escape

Igår testade jag Room Escape och mitt liv kommer aldrig bli riktigt detsamma igen. Jag hade bokat in det som en del av jobbets konferensdag, mest tänkt som en intressant samarbetsövning men det blev väldigt mycket mer än så. Zombie Lab, Bunkern, Prison Break, The Bank, Zodiac Killer, det finns många rum att utforska och i alla dessa har man en timme på sig att lösa problemet annars går ALLT åt helvete. Som i mitt fall igår, det blir en zombie outbreak precis utanför dörren. (Läs mer här. Och testa vettja!)

.

.

.

1. SE VÄRLDENS BÄSTA DISNEYFILM PÅ STOR DUK PÅ SÖNDAG

Detta är ett evenemangstips jag bara inte kan undgå att sätta på veckans förstaplats. På söndag visar nämligen Cinemateket (i Stockholm) Bernard & Bianca. Kl 14.00 startar filmen och det är gratis för alla filmiska finsmakare under 15 år. Läs mer om visningen här och vill du hitta en vettig anledning till att se filmen, läs min recension så ska vi se om jag kan övertala dig.

Dagens duo: BERNARD OCH BIANCA

Jag lyssnade på sagan om Bernard och Bianca sååååå många gånger när jag var liten att nu när jag ser filmen i vuxen ålder minns jag hela dialogen och vartenda ljud, jag kan det utantill rent reflexmässigt. Ganska läskigt egentligen vad barndomssagor sätter sig. Just därför är det ganska svårt att se filmen helt objektivt. Sån tur att jag inte behöver göra det.

Här är berättelsen om Bernard och Bianca, två möss som jobbar på den internationella räddningskåren Hjälpa. Det är en djurisk variant av FN skulle man kunna säga och huvudkontoret är faktiskt beläget i FN:s huvudkontor i New York, med ingång genom ett litet hål i väggen.

Det har hittats en flaskpost från en flicka som heter Penny som ber om hjälp och en tuffa musquinnan Bianca och den försiktige vaktmästaren Bernard från räddningskåren bestämmer sig för att försöka hitta henne.

Penny bor på barnhem och drömmer om att bli adopterad av en riktig familj. Med ledsen blick ser hon dom sötare småflickorna försvinna från barnhemmet med sina nya föräldrar, själv blir hon kvar med nallen Teddy som enda trygghet. Penny är ett enkelt byte för den onda Madame Medusa, tanten som kidnappar Penny för att få henne att klättra ner i en brunn och leta reda på skatten som finns därnere, den stora diamanten Djävulsögat.

Jag älskar den här historien! Den har alla ingredienser som gör en tecknad film sevärd för alla åldrar. Den är spännande, den är har karaktärer jag bryr mig om, den har med små charmiga filurer som värmer hela hjärtat (ljudet när trollsländan Evinrude blir andfådd till exempel, så jääääävla sött!), den har bra musik, fina låtar, den är sorglig, den är rolig, den är väldigt mörk för att vara en Disneyfilm, den tar upp frågor som kan bli samtalsämnen långt efter att filmen är slut och den är precis lagom lång.

Säg den Disneyfilm (förutom denna) som lyckas få in ämnen som dåligt självförtroende, flygrädsla, ensamhet, ondska, psykopati, sociopati, ångest och vidskeplighet och samtidigt baka in empati, styrkan i att hjälpas åt, framtidsdrömmar, kärlek, samhörighet och läskiga krokodiler.

Jag skulle helt enkelt säga att Bernard och Bianca har allt!

Som filmduo är Bernard och Bianca lite som Yin och Yang. Dom kompletterar varandra och dom tycker om varandra men jag kan inte säga att det sprakar nån het passion mellan dom direkt, jag vet inte ens om det är det som är meningen. Bernard och Bianca känns som två väldigt goda vänner som gillar varandras sällskap.

 

 

.

.