TRESPASS AGAINST US

27 augusti, 2017

När jag springer på en film med Brendan Gleeson och Michael Fassbender i huvudrollerna kan jag liksom inte bara gå vidare och låtsas som att inget hänt. Det finns inget alternativ än att brygga kaffe, klicka på ”Hyr och titta nu” på Itunes och krypa upp i soffan. Hej hösten förresten! Välkommen! Fy tusan vad najs det är med halvdant väder och inga måste-ut-i-fina-vädret-skuldkänslor.

Chad Cutler (Michael Fassbender) lever som white trash bland husvagnar, pistoler och mer eller mindre dynfunktionella syskon. Han är äldsta sonen till Colby (Brendan Gleeson) som också bor där och syskonen har alla Colby som pappa. Chad har även egna barn samt en fru, Kelly (Lyndsey Marshal), i husvagnen och han försöker få ordning på livet efter bästa förmåga. Framförallt försöker han få sina barn att hålla sig borta från farfar och resten av sina kriminella syskon. Han är dock inte Guds bästa barn själv heller och hans hjärta av guld räcker inte alltid för att ställa allt till rätta…

Filmen är kanske inte sådär ”edgy” som jag skulle önska men skådespelarnas insatser gör att jag inte kan eller vill ge ett lägre betyg. Jag läser dock – och nickar instämmande till – John Pattersons recension av filmen i The Guardian och jag håller med till punkt och pricka:

”Perhaps it’s just a British thing. In a nation with unarmed police, strict gun-control laws and no death penalty, crime will always look like a small-stakes endeavour. The shadow of the electric chair is a great motivator, tending to favour an all-guns-blazing type of resolution. British crime pictures might do well to stop poorly imitating US crime cinema’s gunplay and start borrowing some of its perversity. Incest (Scarface) and fratricide (The Godfather) may not put holes in your head but they sure do keep things popping.”

 

Leave a Comment

Previous post:

Next post: