A BETTER LIFE

28 januari, 2012

Jag försöker att i alla lägen tänka på det jag har istället på det jag inte har. Det är inte alltid lätt men jag försöker.

När turbon i bilen gick sönder så tänkte jag att det var härligt att jag i alla fall kunde lyssna på radion i väntan på bärgaren. När jag har ont i huvudet tänker jag att jag i alla fall inte har HIV. När diskmaskinen går sönder tänker jag vilken ynnest det är att ha rinnande varmatten i kranen, en full flaska YES, en ren diskborste och två fungerande händer. När jag drömmer om ett hus med pool tänker jag att jag har tak över huvudet, en egen bostadsrätt och badkar. Det är inte så pjåkigt det heller faktiskt.

Det finns dom som säger att det är fult att vara nöjd, att nöjd är det värsta ord som finns. Det tycker inte jag. Jag tycker det är fint att vara nöjd, att inte i varje situation sträva efter mer, bättre, dyrare, större. Att vara nöjd är att ha haft ett mål och nått det. Att vara nöjd är att komma hem.

Det är sällan jag hör någon som saknar allt säga att det är fult att vara nöjd. Fråga en hemlös om han/hon skulle vilja känna sig nöjd med livet, vad tror du svaret blir? Fråga en papperslös mexikansk flykting samma sak, en som alltid måste titta sig över axeln, en som är beroende av andra människors välvilja för sin överlevnad, en som är mer orolig för sin son och dennes framtid än sin egen fast bådas framtid beror på pappans förmåga att inte åka fast.

Carlos Galindo (Demián Bichir) dröm är att äga en egen pick-up. Om han hade haft pengar att köpa en hade han kunnat sköta jobbet som trädgårdsmästare/ trädbeskärare alldeles själv eller kanske till och med haft en anställd. Att han inte har körkort spelar mindre roll, han har ju inte uppehållstillstånd heller. Han jobbar åt Blasco, han sliter som ett djur på dagarna och sover i en bäddad tvåsitssoffa på nätterna. Sonen Luis (José Julián) går i skolan, ibland i alla fall. Carlos jobbar så mycket att han inte riktigt har koll.

När Blasco bestämmer sig för att sälja sin pick-up har Carlos – på pappret – två val men i verkligheten inget. Antingen blir han arbetslös eller så köper han trucken själv men hur ska han kunna göra det när han inga pengar har?

A better life handlar om strävan efter ett bättre liv men den handlar inte om den strävan vi medelklassmänniskor i Sverige kämpar med. Den handlar inte om hittipålyckan vi tror vi känner när vi lånat fem miljoner till ett litet hus på rätt adress i huvudstadens utkanter. Den handlar inte om att det måste stå en sprillans ny metallicfärgad bil av rätt märke på uppfarten. Den handlar inte ens om klättringen uppför karriärsstegen och drömmen om Det Högavlönade Arbetet. A better life handlar om det enkla livet, om överlevnad, respekt och kärlek och en möjlighet att själv ta och få ansvar för sitt eget liv.

Demián Bichir är Oscarsnominerad för Bästa manliga huvudroll och han är SÅ väl värd att bli nominerad och filmen är SÅ väl värd att bli uppmärksammad. Den är fin, den är tänkvärd och den är sorglig – men hoppfull – som få.

Livet är inte rättvist, inte på en fläck. Kom ihåg det när du gnäller över I-landsproblem.

{ 12 comments… read them below or add one }

filmitch januari 30, 2012 kl. 11:15

Om jag är på rätt humör skulle jag nog gilla filmen. Brukar själv muttra när livet känns lite halvsvårt typ att soptunnan är full och det är ett par dagar kvar till hämtning att någonstans i världen faller bomberna och folk springer för sina liv. Lägger filmen på att se listan.

Svara

Fiffi januari 30, 2012 kl. 12:45

Filmitch:
Apropå det du skrev nu, håll koll på Veckans dokumentär nästa måndag, det kan vara en film för dig 😉

Svara

Movies - Noir januari 30, 2012 kl. 15:05

Nu har jag också sett A Better Life och även läst din text 🙂

Jag är glad att Bichir blev nominerad, för det gjorde att jag ville se filmen. Hade han inte blivit nominerad hade jag förmodligen väntat med att se den och istället hade den hamnat längre och längre ner på att-se-listan.

Han är duktig, men sen om han var bättre än vissa som inte blev nominerade (Michael Fassbender och Woody Harrelson bl.a.) är en smaksak antar jag. Filmen gillade jag däremot mer än jag trodde så det var jättekul att han blev nominerad så jag såg filmen.

Som någon skrev på ett annat ställe är detta lite som italienska klassikern Cykeltjuven, fast jag gillar det här mer…

Svara

Fiffi januari 30, 2012 kl. 16:11

Movies-Noir:
Haha, ja nu när du säger det. Pick-up eller cykel, det är ju samma sak egentligen. Olika tider bara.
Kul att du gillade filmen. Ska hoppa in till dig och läsa. 🙂

Svara

Sofia februari 1, 2012 kl. 07:45

Det borde inte vara det minsta fult att vara nöjd, som du säger är de som tycker det oftast sådana som faktiskt har en hel del att vara nöjda över.

Säger som filmitch, på rätt humör skulle jag nog kunna tycka bra om A Better Life. Och en film med kvalitetsstämpel från både Fiffi och Movies-Noir är inte det sämsta 😉

Svara

Fiffi februari 1, 2012 kl. 12:18

Sofia:
Kul att du ser det så. Kvalitetsstämpel, hihi, lite som SF´s rosa överstrykningspenna, “Se bara utmärkt film”. 😉

Svara

Sofia februari 1, 2012 kl. 15:54

Du kanske skulle trycka upp lite klistermärken — “Approved by Fiffi!”?

Svara

Fiffi februari 1, 2012 kl. 19:10

Sofia:
Hahaha. Varför inte? Kanske kan sätta dom på mina egna filmer i hyllan i alla fall 😉

Svara

Sofia februari 2, 2012 kl. 11:19

Nä, stora blaffor borde det vara. Som du sedan går runt på Stockholms biografer och sätter upp 😉

Svara

Fiffi februari 2, 2012 kl. 11:34

Sofia:
Som såna där reklamaffischtapetserare i tunnelbanan fast jag gör det på biograffasader? 🙂

Svara

Sofia februari 2, 2012 kl. 15:29

Typ. Antingen får hela biografen godkänt eller också specifika filmer. Kanske också mer positivt än att trycka upp “Fiffi varnar för:” och försöka hitta alla biografer som visar Hamilton? 😉

Svara

Fiffi februari 3, 2012 kl. 12:02

Sofia:
Hahaha. Det blir som att hitta en nål i en höstack fast precis tvärtom 😉

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: