ALIEN

8 mars, 2011

Jag såg Alien för första gången i slutet på 80-talet.

Det var fredagkväll, det var mitt i vintern och jag kunde inte sova. Jag drog fram TV:n närmare sängen och zappade runt bland alla två kanalerna och precis då svepte Nostromo förbi. Jag släppte fjärrkontrollen, hamnade som i trans, kunde varken stänga av, somna eller blinka. Till råga på allt hade jag sjukt svårt att duscha ett par veckor efteråt, jag vågade inte titta uppåt för jag var helt säker på att det skulle sitta nåt slajmigt ostronliknande i badrumstaket som skulle släppa rätt ner över ansiktet på mig och fastna där.

Några år senare var jag i London vid Leicester square och betalade nästan 200 spänn för att gå in i något som hette Alien War. Hela insidan av rymdskeppet var uppbyggt som i ett rum in i vilket man blev inslussad åtta och åtta (eller tio och tio kanske, jag minns inte helt säkert). Jag fick min plats i rymdskeppet och det var tid för lift-off. Allt blev svart. Väggar och tak rörde sig, jag VAR i skeppet och nu kom ljudet, det smattrande oväsendet från ventilationstrumman, beviset för att det även i detta skepp sprang en alien lös.

När vi väl “var uppe i rymden” hände det något. Lysdioderna började blinka helt galet, larmet gick igång liksom stoboskoplamporna och våra bälten lossnade. Vi var tvungna att fly, att gömma oss, för det var en fripassagerare ombord och våra liv var i fara. Paniken lyste i ögonen på mina medpassagerare och jag var minst lika livrädd jag.

En guide hjälpte oss in i en hiss men det fick bara plats fyra personer åt gången. Jag, min kompis och ett par som jag aldrig sett förut blev intryckta i den lilla hissen och ivägskickade. Det gnisslade och sprakade och alarmet fortsatte tjuta. Så hux flux tändes en lampa för några sekunder och jag såg den. DET VAR EN ALIEN I HISSEN! Ett monster, alldeles svart och stort var där och tjejen i hissen skrek till sen blev allt mörkt. Hissen fortsatte åka och snart var vi på säker mark. Dörrarna öppnades, ljuset tändes men…vi var bara tre i hissen!

Väldigt få filmer kan få mig i rätt stämning lika fort som Alien. Sist jag mätte tog det 3 minuter och 16 sekunder sen var jag där, ingen annanstans. Jag ÄR där, i skeppet, i rymden och jag känner mig inte det minsta lurad. Jag sitter bredvid coola Ripley (Sigourney Weaver) vid det vita frukostbordet, jag har långt hem, jag är bland vänner men rädd ändå och jag vill inte dö mellan tänderna på ett utomjordiskt monster, även om det är tillverkat av svarta sopsäckar. Jag köper hela faderuttan utan att ifrågasätta så mycket som en vagnsbult och jag älskar det!

Alien är en klassiker som håller tittning efter tittning, år efter år och det är få science-fiction-filmer förunnat. Jag bugar, niger och bockar, drar upp tröjan och ber Ridley Scott skriva en autograf för det här är filmkonst när det är som bäst.

{ 21 comments… read them below or add one }

BlueRoseCase mars 8, 2011 kl. 07:23

Härlig berättelse om ditt "verkliga" möte! Jag älskar verkligen inledningen på "Alien" med den stilla rymden och hur alla långsamt vaknar. Helt fantastiskt.

Svara

Babilooba mars 8, 2011 kl. 07:45

Det här var jätterolig läsning och jag håller helt med om att det här är en fantastisk film. Spännande att höra om ditt egna äventyr lät påkostat. Jag hade nog blivit skitskraj.

Svara

filmitch mars 8, 2011 kl. 07:47

En mycket bra film som jag t.om ger toppbetyg 10/10. Troligtvis hade de fått burit ut mig på bår om jag deltagit i samma "attraktion" i London fy faen. Jag såg faktiskt filmen när den hade premiär. det var på den tiden man inte visste allt om filmerna innan man såg dom och var mer eller minde oförberedd på vad jag skulle få se. Jag satt och hyperventilerade mer eller mindre filmen igenom. det var en upplevelse jag inte glömt.

Svara

Sara mars 8, 2011 kl. 08:01

Håller med dig – den är ett mästerverk! Och en passande film att recensera på kvinnodagen, på flera sätt, haha!

Jag tror min kompis gjorde den där Alien War-grejen också – det verkar sjukt läskigt.

Svara

f i f f i mars 8, 2011 kl. 11:31

BlueRoseCase:
Alien, och då speciellt början, är verkligen beviset för att less verkligen kan vara more. 🙂

Svara

f i f f i mars 8, 2011 kl. 11:32

Babilooba:
Det VAR läskigt och sjukt verkligt. Otroligt bra gjort faktiskt 🙂

Svara

f i f f i mars 8, 2011 kl. 11:33

filmitch:
Vilken grej att sätta sig i en biograf och se Alien utan att veta nåt alls. Nu blir jag riktig avis! 🙂

Svara

f i f f i mars 8, 2011 kl. 11:36

Sara:
Tänkte du att det var en passande film just idag för att Ripley är en stark och häftig kvinna eller för att man aldrig ska väcka det (kvinnliga) monster som sover? 😉

Svara

Steffo mars 8, 2011 kl. 12:39

Alien är liksom med på "Världsbästa-listan"!För alltid.
Det bara är så.
Kort och gott. 🙂

Svara

Sara mars 8, 2011 kl. 15:19

Fiffi – Jag tänkte just lite i dubbel bemärkelse – dels för att Ripley var en av de första kick-ass hjältinnorna, men även för det omtalade "moderstemat" i filmen … 😉

Svara

f i f f i mars 8, 2011 kl. 15:20

Steffo:
Dom fyra meningarna hade räckt som recension 😀

Svara

f i f f i mars 8, 2011 kl. 15:28

Sara:
Och tänk att jag fick till det trots att jag hade glömt av kvinnodagen. Jag tycker ju alla dagar är kvinnodagar. Och mansdagar. 😉

Svara

Micke mars 8, 2011 kl. 16:59

Alien är en av mina favoritfilmer. Jag har skrivit om den på min blogg: http://mickemovie.bloggagratis.se/2010/02/12/2539136-1979-alien/

Svara

f i f f i mars 8, 2011 kl. 19:28

Micke:
Har läst nu och jag är jätteimpad av din 3D-affisch! 🙂

Svara

Sofia mars 9, 2011 kl. 05:15

En toppfavorit även för min del. Såg om den för inte så länge sedan och förväntade mig att den kanske inte hade åldrats med all värdighet i behåll, men det hade den ju! Starkt manus, bra mijöer, utmärkta skådisar/karaktärer, skitäckligt monster (mest facehuggern tycker jag), vad mer kan man begära?

Svara

f i f f i mars 9, 2011 kl. 07:27

Sofia:
Det går inte att begära mer än så, ingenting mer alls 😀

Svara

Jojjenito mars 20, 2011 kl. 15:07

Det är toppbetyg från mig också. Alien har en stämning som går att ta på, men det vill man inte.

Annorlunda och kul recension. 🙂

Det där med att se filmer på bio som man faktiskt inte vet nåt, det är ju svårt nu med Internet och what not. Men när jag såg The Ring på en förhandsvisning så visste jag ingenting om den rullen förutom att det var en skräckis. Och jag blev livrädd.

Svara

f i f f i mars 20, 2011 kl. 16:08

Jojjenito:
Såg du japanska eller amerikanska versionen då?

Svara

Jojjenito mars 20, 2011 kl. 18:55

Det var den amerikanske The Ring jag såg, det var hösten 2002 då Sthlm Filmfestival visade den. Hade som sagt ingen aningen om vad det var för film eller ens att det var en remake. Satt och skakade hela filmen.

Svara

f i f f i mars 20, 2011 kl. 19:41

Jojjenito:
Även jag såg den amerikanska versionen före den japanska och jag var livrädd jag med. Den har "nåt" den filmen 🙂

Svara

anc888 september 13, 2012 kl. 22:19

En av dom viktigaste SF filmerna någonsin. Mycket välgjord och obehaglig 4/5

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: