BLUE VALENTINE

29 mars, 2011

Berättelsen om Dean (Ryan Gosling) och Cindy (Michelle Williams) är ingen självklar linjär saga, kärlekshistorier är sällan det. Det fanns ett liv före, det är oftast inte helt friktionsfritt under tiden och om framtiden kan ingen sia oavsett hur goda intentionerna är när man ger sig in i ett förhållande.

Jag vet, det här kan bli kanske den sämsta recension jag någonsin skrivit men jag vill verkligen inte berätta handlingen. Jag vill inte det alls. Nu är inte handlingen alls lika “spektakulär” som i exempelvis Never let me go (som fick mig att bli lika spoilerobstinat förra veckan) men jag känner mig som en fyraåring med röd spade i sandlådan och en snorig dagispolare bredvid mig som vill att jag ska använda min spade till att gräva honom en grop.

– Nej, säger jag, N E J, jag vill inte! Jag vill INTE.

Jag vill att du ska se filmen med vakna, nakna och öppna ögon och utan förväntningar (vilket kanske inte är så lätt efter den här recensionen). Jag vill att du ska titta på filmen och se den för precis vad den är. Den förtjänar det. Den förtjänar din fulla uppmärksamhet.

Michelle Williams blev oscarsnominerad för sin roll som Cindy och det med all rätt. Men att akademin inte nominerade Ryan Gosling för manlig huvudroll eller filmen för bästa film (och kastade ut skräpet The fighter istället) är för mig en stor stor gåta.

Jag tycker Blue Valentine är en av förra årets bästa filmer, kanske DEN bästa till och med. I alla fall det bästa dramat. Den har allt, precis allt som ett bra vardagsdrama ska ha och det enda jag tänker på när eftertexterna rullar är att jag inte vill att den ska vara slut. Jag vill se den igen och det på direkten.

{ 16 comments… read them below or add one }

Sofia mars 29, 2011 kl. 17:24

Jösses, här haglar antispoilerkärleksförklaringarna minsann. Jag tycker man har hört mycket gott om den här och både Gosling och Williams tycks gå från klarhet till klarhet. Ska bli spännande att se.

Svara

f i f f i mars 29, 2011 kl. 17:55

Sofia:
Ja det gör dom och det med rätta 🙂
Jag har gillat Michelle Williams länge men Ryan Gosling har i min värld varit rätt beige – fram tills nu.

Jag tycker absolut att du ska bege dig till en biograf nära dig och se denna 🙂

Svara

filmitch mars 29, 2011 kl. 20:17

Det börjar bli lite creepy nu Fiffi. Jag sitter och filmar på en recension av samma film: Blue valentine. Tog en paus för att bloggkolla lite och se där ! du har precis postat samma film som jag sitter o skriver på. Min kommer nog senare i kväll eller i morgon så då får du se vad jag tyckte.

Svara

f i f f i mars 29, 2011 kl. 20:26

filmitch:
Vi kanske är inne i samma "filmstim" (säger jag med tanke på att jag just sett The reef)?
Eller så är det telepati i luften? Vem behöver Henrik Fexeus eller Uri Geller liksom? 😉

Ska bli kul att läsa din syn på filmen!

Svara

Sofia mars 31, 2011 kl. 07:06

Jag fick tag i Half Nelson för ett par år sedan och även om inte filmen var någotn jättehit för min del blev jag klart impad av Gosling.

Svara

Steffo mars 31, 2011 kl. 07:07

Oj oj oj! Här måste ju tittas på ovanstående omgående! Den finns på min lista as of now!

Både Filmitch och du ringer ju för tusan i fullpoängsklockan! 🙂
Det måste tas på allvar!

Svara

f i f f i mars 31, 2011 kl. 09:40

Sofia:
Han har helt klart potential att bli riktigt STOR.

Svara

f i f f i mars 31, 2011 kl. 09:41

Steffo:
Och sällan har vi haft så rätt som nu 😉

Svara

andreashyllman april 8, 2011 kl. 20:31

Ska se den här ikväll (nu)! 🙂

Svara

f i f f i april 8, 2011 kl. 20:35

andreashyllman:
Vad mysigt! Då har du ett par timmar riktigt bra film framför dig 🙂

Svara

nicole maj 17, 2011 kl. 17:42

Jag tyckte filmen var jättetråkig, har precis skrivit en recension av filmen på min blogg 😉

Svara

Fiffi maj 17, 2011 kl. 17:55

nicole:
Läste precis vad du skrev. Men "världens dåligaste film", det är ord och inga visor det! 🙂

Svara

Joel Burman augusti 11, 2011 kl. 22:09

Som du skrev inne hos mig kan bara instämma. Det är sällan vi är såhär överens.

Svara

fiffi augusti 11, 2011 kl. 23:31

Joel:
Men ibland, ibland klickar det! .)

Svara

Movies - Noir augusti 15, 2011 kl. 00:09

Kan bara instämma. Det är filmer som dessa som man minns och som får en att känna ordentligt. Hade Blue Valentine (2010) i topp över 2010-års bästa filmer och jag kan inte annat än hålla med om att Ryan Gosling (en personlig favorit) definitivt borde blivit Oscarsnominerad.

Svara

fiffi augusti 15, 2011 kl. 08:37

Movies – Noir:
Ja, det här är verkligen en film som sitter kvar och skaver på alla möjliga ställen. 🙂

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: