Brutt

29 april, 2011

Jag fick ett mejl från en ung filmare med en förfrågan om jag ville se och recensera hans andra långfilm Brutt.

Klart jag nappade! Att vara först med att se nästa generations Fares, Herngren, Hallstöm, Widerberg (eller Bergman för den delen, man vet ju aldrig) är hur ballt som helst.

Brutt handlar om fyra killkompisar: Acke, Fabbe, Alle och Bonke. Äntligen är det dags att ta studenten. Det sista sommarlovet och resten av livet väntar bakom hörnet men det gör även Ronkas. Alle och Acke är skyldiga honom pengar och dom har en vecka på sig att pröjsa men hur löser man det problemet om man inga pengar har?

Att regissören Jimmy Johansson själv är en filmnörd råder det ingen tvekan om. Filmens intro med musiken, med typsnittet (och att bokstäverna dessutom är gula) och med den första scenen som kretsar kring ett runt bord där killarna sitter och pratar med varandra är vid första anblicken en ren studentikos efterapning av första scenen i Quentin Tarantino´s Reservoir dogs (eller nästan vad som helst av nämnde regissör). Men självklart är det ingen simpel efterapning, snarare en homage och när jag sedan hör VAD killarna pratar om blir det meta-kul på riktigt eftersom det är just Tarantino och hans filmer som diskuteras.

Att det är en grabbig film OM grabbar AV grabbar och kanske till och med FÖR grabbar är det ingen tvekan om och det behöver inte nödvändigtvis vara något negativt, MEN, nu lägger jag till ett “Tony Irving-MEN” för jag saknar någon form av kvinnligt deltagande som inte är 1. en träig morsa eller 2. ett pökbart objekt.

Det är mycket möjligt att den kvinnliga delen av befolkningen kan delas in i dessa två grupper för killar i gymnasieåldern (och mycket senare ändå) men som tjej/kvinna hade det varit skitintressant att få se åtminstone EN kvinnlig karaktär med någon form av verklig personlighet. Det hade vägt upp det übergrabbiga på ett skönt sätt tycker jag.

Filmen är gjord med minimal budget och lokala skådespelartalanger – och det märks. Däremot inte sagt att pengar och teaterlektioner ensamt gör en film sevärd. Jag tycker det är häftigt att se vad ren vilja och kreativitet faktiskt kan åstadkomma och jag är inte säker på att stora kända regissörer hade fått till ett bättre slutresultat med dessa givna förutsättningar.

Att Jimmy Johansson (manus och regi), Tommy Johansson och Benny Johansson (bild, ljud och ljus) brinner för att göra film kan Stevie Wonder se och jag är rätt säker på att deras namn kommer dyka upp i mer publika sammanhang framöver, det gäller bara att dom fortsätter tro på sin grej och sikta mot både trädtopparna och stjärnorna. Grenarna når dom redan.

(Dock med en STOR guldstjärna för det hysteriska GAPSKRATTET jag fick åt stjärtscenen. Gooosch! Tårarna rinner fortfarande!)

T I P S !
Vill du också se filmen?
Fredagen den 3:e juni kl 19:00 har du chansen. Då premiärvisas Brutt på Biograf Fokus i Jönköping (Stadsbiblioteket).
Filmen kommer även släppas på DVD.

Mer info om filmen hittar du här.

{ 10 comments… read them below or add one }

addepladde april 29, 2011 kl. 10:36

Så du har också fått den? Haha, vad kul! 🙂

Svara

Sofia april 29, 2011 kl. 12:33

Friskt vågat, hälften vunnet och allt det där. Nu finns det ju goda möjligheter för filmer att nå en hyfsad publik även utan biodistribution.

Svara

f i f f i april 29, 2011 kl. 13:31

addepladde:
Har du sett den än? 🙂

Svara

f i f f i april 29, 2011 kl. 13:32

Sofia:
Precis, visst är det så. Och att en film får biodistribution behöver inte betyda så mycket alls för antalet besökare (se Gränsen)

Svara

addepladde april 29, 2011 kl. 14:44

Nej, inte än. Men ditt relativt positiva omdöme gör att det faktiskt ska bli rätt spännande att se vad det här är för något.

Svara

f i f f i april 29, 2011 kl. 18:06

addepladde:
Det är en bra inställning. Ge den en chans, det är den värd men jämför den kanske inte med Gudfadern 😉

Svara

Thimmi april 29, 2011 kl. 21:28

Jag fick också erbjudandet då jag recenserade deras första film. Men har inte vågat tacka ja än. Man kanske skulle göra det ändå.

Svara

f i f f i april 29, 2011 kl. 21:39

Thimmi:
Med tanke på hur mycket amerikanskt skräp jag ger utrymme för på bloggen så hittade jag inte en enda anledning till att tacka nej.

Kreativitet och driv ska uppmuntras tycker jag och om jag kan ge filmen en smula uppmärksamhet genom att skriva om den här så bjussar jag gärna på det. Det hade jag gärna gjort ÄVEN om filmen varit en påse skräp från första sekunden till sista men jag tycker inte att den är det. Den har klara ljusglimtar så ge den en chans vettja 🙂

Svara

addepladde maj 8, 2011 kl. 22:59

Känner mig lite skrämd nu när jag har sett den över att du fann så mycket nöje i stjärtscenen. Jag kände snarare illamåendetendenser, men alla är vi olika. 😉

Jag hittade dock en del annat roligt. Skön film. Blev faktiskt lite sugen att se "ettan", som Thimmi nämner.

Svara

f i f f i maj 9, 2011 kl. 06:36

addepladde:
Hahaha, du har rätt, alla är vi olika. Och jag är tycligen inte speciellt kräsmagad, eller så var jag på EXAKT rätt humör när jag såg filmen 😉

Svara

Leave a Comment

{ 1 trackback }

Previous post:

Next post: