CUBIC

19 september, 2015

[Eftersom jag brukar ha den svenska filmtiteln som överskrift på mina inlägg får det bli så även idag. Filmen är annars mer känd som Equilibrium fast den heter Cubic på Netflix.]

Den här filmen hamnade på plats 1 på Sofias lista över favoritfilmer från 2002, på plats 4 hos Christian och plats 9 hos Filmitch. Hos mig var den ett svart hål, en film jag sett skymta förbi när jag letat sci-fi-thrillers på Netflix men som lockade mig minimalt. Men när tre bloggvänner listar den bland sina favoriter kände jag att jag var tvungen att ge den en ärlig chans. Sagt och gjort. Så fick det bli.

.
I landet Libria är känslor förbjudet. Regeringen har sett till att eliminera dessa och i och med att inga känslor finns existerar varken krig eller kärlek. Allt som kan ge känslomässig input är olagligt – musik, böcker, ja allt.

Det som gör att medborgarna kan stängas av känslomässigt är en medicin, en drog som kallas Prozium. Den måste tas dagligen, det är lag på det. För att hålla koll på invånarna och deras medicinering finns agenter, stenhårda iskalla angivare, som rapporterar avvikelser och ser till att människor som slarvar med pillren avrättas på stubben. Dessa agenter existerar i alla sorters mänskliga skepnader, dom är till och med barn.

Huvudrollen John Preston spelas av Christian Bale och han är precis lika iskall som rollen kräver. För filmen är just det, iskall. Metallisk, betongig, blågrå och visserligen jättesnygg MEN när allt blir sådär kallt precis hela tiden tappar filmen mig lite. Christian Bale är som sagt klockren att spela känslomässigt avstängd men när han börjar fuska med medicinen och därmed bli lite mer “öppen” och känslosam så är han fortfarande samma gamla isbit. Tröttsam skådis det här.

Jag tycker premissen i filmen är intressant, jag tycker den är visuellt snygg men jag saknar allt som gör att jag blir engagerad och/eller berörd. Personkemin mellan Christian Bale och Emily Watson är inte heller nåt att skriva hem om.

Jag förstår vad mina bloggkollegor ser i filmen men den funkar inte riktigt för mig tyvärr. Men nu är den i alla fall sedd och DET känns skönt!

{ 9 comments… read them below or add one }

filmitch september 19, 2015 kl. 12:56

Alla har vi olika smak och jag förstår att man kan tycka att filmen känns kylig. Men fightingscenerna var väl bra? Tack för ping.

Svara

Fiffi september 19, 2015 kl. 16:22

filmitch:
Fightingscenerna var alldeles säkert jättebra men jag vet inte om jag kan komma på nåt tråkigare att titta på än martial arts-fighter (av alla slag). 😉 Så….det var nog helt enkelt inte en film för mig.

Svara

Henke september 19, 2015 kl. 17:40

Detta är en film som jag också kanske borde se. Blev som du nyfiken när den dök upp på topplistorna. Bale är dock en av de tråkigaste skådisarna jag vet och om jag inte kan knyta an till karaktärerna räcker inte bra fajt i film… De mänskliga relationerna!! 🙂

Svara

Fiffi september 19, 2015 kl. 22:26

Henke:
Tänker du hoppa över filmen pga Bale eller kommer du också ge den en chans?

Svara

Henke september 19, 2015 kl. 22:37

Vet inte. Vet du?

Svara

Fiffi september 19, 2015 kl. 22:45

Henke:
Jag tror du hoppar över den. Jag tror du lyssnar på din Bale-aversion (så som jag kanske borde ha gjort…)

Svara

Sofia september 20, 2015 kl. 21:13

Asch, vad synd! Men med en stark Bale-aversion och ingen martial arts-pepp får Equilibrium förstås jobba lite i uppförsbacke. Nå, alla kan inte gilla allt 😀

Svara

Fiffi september 21, 2015 kl. 07:13

Sofia:
Ja det var synd och nej alla kan inte gilla allt. Men man kan försöka och det gjorde jag 😉

Svara

Sofia september 22, 2015 kl. 16:41

Absolut,du är bra på att göra försök på alla möjliga områden 🙂

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: