FILMSPANARTEMA: BIOPICS

16 oktober, 2013

Det går att vara både blind, döv och totalt ointresserad av film och ändå lyckas med denna trendspaning: det är inne med biopics just nu.

Vad kännetecknar en biopic? För mig handlar det om en film som har EN känd människa i fokus, som vill berätta om hela eller delar av hens liv och som i nittionio fall av hundra har kändisens namn som filmtitel. Det finns mängder av filmer i den här genren, alltså nu snackar vi määääängder. Gandhi,  Järnladyn, Walk the line, Amadeus, Bird, Bugsy, Chaplin, Hoffa, Zorn, Nixon, Michael Collins, Cornelis, Pollock, Ali, Frida, Diana och Monica Z, det är bara en fis i rymden om man ser till alla biopics som finns (för att läsa en fullständig lista, klicka här).

Men sen är det biopics som inte finns. Biopics som borde finnas. Till dagens tema har mina två små grå fått jobba hårt. Jag har nämligen gjort en lista på biografifilmer som inte finns (än) men som jag hoppas att någon gång få se.

.

10. Oprah

Oprah Winfrey är en kvinna som jag tror att världen bara känner till en bråkdel av. Hon är superduktig på att bara låta precis det hon vill sippra ut i massmedia sippra ut, speciellt om hennes privatliv men det betyder inte att det inte finns nåt att hämta. Hon är kvinna, hon är svart och hon har i massor med år varit en av dom största makthavarna i världen i det fack hon befinner sig i. Det är klart det skulle göra sig på film. Självklart.

.

.

.

9. McEnroe

Kan man göra en biopic om James Hart och Niki Lauda (Rush) så kan man definitivt göra det om tennisens 80-tals antagonister. John McEnroe kanske är den mest färgstarka av dom (han var ju även gift med Tatum O’Neal) men vilken GREJ att få se den tiden på film, med Björn Borg, Ivan Lendl och Boris Becker som biroller.

.

.

.

8. Josef

Det går inte att undvika att undra vad som rörde/rör sig bakom pannbenet på Josef Fritzl. Han är visserligen inte död än men nog tusan kommer det dyka upp en biopic om honom och hans fasansfulla personlighet. En riktig skräckfilmsbiopic.

.

.

.

7. Greta

När jag jobbade på hemtjänsten i början på 90-talet hjälpte jag en tuff liten tant med hushållsbestyren. Hon satt vid köksbordet och jag diskade och hon berättade historier om när hon och hennes bästa väninna jobbade på PUB och dom båda fick erbjudande om en filmroll. “Min” lilla tant tackade nej, hon fick inte för sina föräldrar. Hennes väninna däremot, hon tackade ja. Väninnan hette Greta Gustafsson men är numera mer känd som Greta Garbo. Om tantens historier stämde eller inte vet jag inte men dom var helt klart skoj att lyssna till även om bitterheten över att ha missat äventyret låg som en sur hinna i köket.  [Info! Jag har nåtts av lite skvaller att Carice van Houten från Game of thrones och Black Book ska spela Greta Garbo i en biobic som verkar vara på planeringsstadiet. Om det stämmer eller inte vet jag inte i nuläget. Inte ens Imdb kan hjälpa mig i frågan.]

.

.

.

6. Pavarotti

Jag såg Pavarotti när han hade sin sista konsert i Globen och jag var fly förbannad. Jag hade betalat över 800 kr för biljetten och gubbjäveln står och läser noterna innantill med läsglasögon och papprena är så högt upp att jag inte ens såg hans fejs. Jag skulle gärna se en biopic om honom med någon porträttlik i huvudrollen som sjunger själv. Önskar jag för mycket nu?

.

.

..

.

5. Kerstin

Kerstin Thorvall var en mångfacetterad kvinna. Hon jobbade som författare, journalist, krönikör och illustratör i många år men jag undrar om inte många tänker på sex när man hör hennes namn. Hur som helst, den mest simpla googling visar att hennes liv i mångt och mycket bräcker vilket filmanus som helst och det borde vara nog för en biopic.

.

.

.

 

4. Gorbatjov

Michail Gorbatjov blev president 1990 i det dåvarande Sovjetunionen. Han hade ett födelsemärke i pannan som såg ut som ett utsnitt från en världskarta, han fick ryssar att tro på framtid och öppenhet, han fick världen att lära sig två ryska ord – glasnost och perestrojka – OCH han fick Nobels fredspris. I dessa Putin-tider skulle det kännas vettigt om det gjordes en biografifilm om Gorbatjov. Det skulle behövas. Dessutom undrar jag var han tagit vägen. [Info! Christoph Waltz ska spela Gorbatjov i Mike Newells film Reykjavik som kommer nästa år. Michael Douglas spelar Reagan.]

.

.

.

.

3.Marianne

Marianne Lindberg De Geer är konstnär, dramatiker och vid liv men hon är också en av dom coolaste kvinnorna jag vet och en människa vars liv jag gärna skulle se på film. Nu är Marianne även namnet på en svensk skräckfilm från 2011 men det spelar ingen roll. Jag vill se en biopic-Marianne. Också.

.

.

.

.

2. Keith

Keith Haring är en av mina absoluta favoritkonstnärer. När jag var i San Fransisco 1994 var jag på en utställning med hans verk och jag hade nästan bestämt mig för att köpa en liten tavla men ångrade mig i sista sekunden. Jag tyckte att reskassan kunde användas smartare. Så fel jag hade. 1994 hade Keith Haring varit död i fyra år. Han dog av HIV blott 32 år gammal men har med sin egensinniga grafiska stil satt både graffiti och gladkonst på kartan.

.

.

.

.

1. Malala

Jag undrar om det finns någon annan nu levande 16-åring i världen som är mer förtjänt av en biopic redan nu än Malala Yousafzai. Givetvis hoppas jag att hon får ett långt och innehållsrikt liv och att denna film lika gärna kan göras om femtio är men hennes berättelse fram till dagens datum är häftig bortom varje påhittat filmmanus. Malala är född i Pakistan och kämpar för flickors rätt till utbildning i ett område i världen där talibanerna gjort just detta till något förbjudet. 2012 utsattes hon för ett mordförsök av dom talibantrogna, hon sköts i huvudet och nacken och var illa däran. Men Malala överlevde och fortsätter nu sin kamp för flickors rättigheter via sin blogg och  TV-soffor. Hon nominerades för Nobels Fredspris i år men fick det inte. Här går det att se en “minibiopic” om henne signerad The New York Times.

Idag skriver ett helt gäng filmspanare om samma tema och jag tror vi har ganska olika infallsvinklar. Det lutar åt riktigt kul läsning! Sofia, Rebecca, Jojjenito-Johan,  Filmitch-Johan, Jimmy, Steffo,  JohanMarkus&Erik, Lena och Henke.

{ 13 comments… read them below or add one }

Henke oktober 16, 2013 kl. 07:31

Skön lista! Jag måste säga att hajjade till lite när jag läste McEnroe. Det skulle vara en film till och med jag som inte är så förtjust i bio-pics skulle vilja se! 🙂

Svara

Fiffi oktober 16, 2013 kl. 13:08

Henke:
Jamenvisstvoredetrooooligt att se en film om John McEnroe! 🙂

Svara

Sofia oktober 16, 2013 kl. 13:02

En sådan där lysande självklar tolkning av temat att man (nästan) blir irriterad på sig själv för att man inte kom det också. Någon särskild anledning till just Pavarotti och ingen annan sångfågel? I det fallet skulle jag vilja nominera Jenny Lind, den svenska näktergalen, som gick på export redan under 1800-talet.

Svara

Fiffi oktober 16, 2013 kl. 13:09

Sofia:
Jag tänkte inte så mycket alls när jag gjorde listan, det blev dom tio första namnen jag kom att tänka på. Tyvärr är Jenny Lind inte någon jag funderar så värst ofta på men jag tror definitivt hennes liv hade gjort sig bra på film. Kanske bättre än Monica Z till och med.

Svara

Steffo oktober 16, 2013 kl. 18:14

Men alltså!
Vilken kul take på ämnet! Ett sorts “bak- och fram-tänk”…? Eller nåt.
Håller med Sofia: avis på idén! 😉

Oprah!
DÄR är väl en biopic som skulle passa framför allt USA. Underdog från fattiga förhållanden som slår sig fram. Gråt och tandagnisslan och ytlig lycka. Bara en tidsfråga till den kommer. Eller?

McEnroe!
Vilken sköning! Är han kanske för gammal för att kidsen as of now ska kunna ha en relation till honom..? Men det vore ju kul alltså! Efter att ha sett honom hysteriskt rolig som sig själv i ett avsnitt av underbara “Simma lugnt Larry” skulle han väl dessutom kunna spela sig själv som vuxen. Eller..? 🙂

Svara

Fiffi oktober 17, 2013 kl. 07:27

Steffo:
Om filmerna Oprah och McEnroe skulle produceras inom en relativt snar framtid så skulle dom ju kunna spela sig själva som vuxna båda två. 😉

Svara

filmitch oktober 16, 2013 kl. 21:29

Rolig lista men det är nog bara nr. 9 på listan som jag känner att jag vill se – å andra sidan brukar jag fastna för det mesta inom genren. Såg t.ex en om Enid Blyton som jag gillade trots att jag aldrig läst en 5 bok.

Svara

Fiffi oktober 17, 2013 kl. 07:32

filmitch:
En biopic om Enid Blyton? Coolt. Visste inte att det fanns en. Vem spelade Enid?

Hennes böcker är intressanta på många sätt men speciellt ur genusperspektiv och hur förlaget såg på böckerna när dom kom, det här med “pojkigt” och “flickigt”. Jag hittade denna sammanfattningen på Wikipedia:

“Flera av Blytons böcker har, på svenska, kommit ut i serien B. Wahlströms ungdomsböcker. Eftersom böckerna oftast handlar om barn av båda könen har det dock varit lite tveksamt huruvida Wahlströms skulle ge ut böckerna som pojkböcker, med gröna ryggar, eller som flickböcker, med röda ryggar. Vissa serier och enstaka böcker har givits ut som pojkböcker och vissa som flickböcker, men uppdelningen framstår som godtycklig. Ett specialfall utgör två böcker om Fyrklövern (The Adventurous Four). De handlar egentligen om en tolvårig pojke, hans båda yngre tvillingsystrar, samt deras fjortonårige arbetarklasskompis (pojke). I den svenska översättningen har dock tolvåringen blivit en flicka och de båda yngre syskonen en pojke och en flicka. Uppenbarligen ansåg det svenska förlaget att det skulle ha blivit en konstig pojkbok där pojkhjältarna har ett par småsystrar i släptåg, men om huvudpersonen i stället blev en flicka, så kunde boken gälla som flickbok istället.”

Svara

filmitch oktober 19, 2013 kl. 20:05

Bonham Carter spelade Blyton och det var inget snällt porträtt.

Svara

Jimmy (Except Fear) oktober 16, 2013 kl. 22:16

Trevligt! Oprah är lite för helylle för att det ska pirra i mitt huvud ifall det vankas en biopic om henne. Då skulle jag satsa på Malou Von Siwers istället. Den skulle bli underhållande! 😛

McEnroe är helt klart en kul idé. Kul med de uppdaterade uppgifterna om dom faktiska kommande filmprojekten också. Har hört om den eventuella Garbo-filmen men den där Reykjavik låter riktigt intressant! Särskilt på grund av Christoph Waltz just!

En Kerstin Thorwall skulle jag gärna se. Särskilt ifall den görs lite cinema verité-aktigt – kanske med Måns Månsson (H:r Landshövding, Hassel – Privatspanarna) vid rodret?

Några personer jag själv skulle vilja se biopics om är:
– Stanley Kubrick
(hur svårt det än blir att hitta skådisen)
– Lynch-skådisen Jack Nance
(hans levnadsöde är mer spektakulärt än någon biopic jag någonsin sett)
– Thomas Quick
(vilken ju också är på gång med David Dencik vid rodret)

Svara

Fiffi oktober 17, 2013 kl. 07:35

Jimmy:
Va? VA? Malou von Sivers? Som biopic? Är du allvarlig nu?

Vad gäller Stanley Kubrick så håller jag med dig. Det är nästan konstigt att det inte kommit en redan, det var ju ett gäng år sedan han gick bort. Och David Dencik som Thomas Quick kommer bli klockren! 🙂

Svara

Jojjenito oktober 17, 2013 kl. 20:07

“H:r Landshövding” Där triggar jag direkt! En biopic om Malou von Sivers av Måns Månsson. Yes! 🙂

Keith Harrings konst gillar jag. Vet inte om det behövs nån biopic.

Svara

Fiffi oktober 18, 2013 kl. 09:31

Jojjenito:
Jag förstod att du skulle hugga på H:r Landshövding-grejen. Hahaha. 🙂

Svara

Leave a Comment

{ 5 trackbacks }

Previous post:

Next post: