HOSTEL

10 januari, 2010

Tre polare från det stora landet på andra sidan Atlanten är på tågluff i Europa. Pårökta som böcklingar träffar dom på en skum snubbe i Amsterdam som tipsar dom om ett hostel strax utanför Bratislava där kvinnorna är übervackra och otroligt tända på just amerikanska grabbar. Vad gör dom? Åker till Bratislava, såklart.

Korkade tjejer har man sett på film sen urminnes tider. Otaliga är dom skrikande, halvnakna, dumma våp som blivit mördade på mer eller mindre kreativa sätt. Korkade killar i grupp är lite av en frisk fläkt faktiskt och självklart förstår man att det kommer gå käpprätt åt helvete för åtminstone två av dom, eller alla tre, det kan bli hur som helst.

Hostel känns till en början inte alls som en skräckfilm skriven efter konstens alla regler, men ju längre in i filmen jag kommer inser jag att så jäkla annorlunda är den inte.

Filmfodralet lovar en hel del, “Sick and twisted unrated” och “Obs! Känsliga personer varnas” är inte sånt som står skrivet på varenda rulle direkt, så ja, jag var beredd på riktigt äckel faktiskt, att kanske till och med behöva stänga av för att det blev too much. Men nej, det var lugnt. Det är ändå en amerikansk film och även om Quentin Tarantino är en av männen bakom filmen så finns det en tydlig gräns för vad man visar – och inte visar.

Det som däremot gör mig ledsen med filmen är att handlingen mycket väl kan vara verklighet. Jag tror inte alls att det är en omöjlighet att det finns suspekta klubbar runt om i världen där prostituerade och människor som befunnit sig på helt fel ställe vid fel tidpunkt (typ dumma turister) kidnappas och mördas av rika män med sjuka, vrickade hjärnor som vill testa allt, till och med att tortera någon till döds.
Världen är så skadad att det inte skulle förvåna mig alls precis som att Hostel som film är så skadad att ingenting förvånar mig med den heller.

 

{ 4 comments… read them below or add one }

filmitch mars 21, 2011 kl. 18:51

Här har en av filmitch´s sällsynta 10/10. Kunde vrida ur skjortan som dröp av svett efter biobesöket, usch!

Svara

f i f f i mars 21, 2011 kl. 19:32

filmitch:
Det här är en mycket intressant film.
Jag har sett den två gånger sedan jag skrev recensionen och vid första omtittningen tyckte jag den var en klar fyra och efter ännu en tittning bättre än så. Det är häftigt med filmer som funkar åt "det hållet" och hade jag sett den på bio första gången hade jag antagligen varit lika svettig som du 🙂

Svara

filmitch mars 21, 2011 kl. 20:54

Det här är en film där man faktiskt kan göra en hel del intressanta analyser på bara man orkar se bortom allt våld o sex ngt som Emma Gray Munthe inte orkade göra och gav den en slentiranmässig etta. det är även en av få skräckfilmer där huvudkaraktären utvecklas som människa.

Svara

f i f f i mars 21, 2011 kl. 21:22

filmitch:
En etta?? Nej, nej, oj, där håller jag inte med. Då kan man inte ha sett hela filmen. 😉

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: