INTO THE STORM

20 december, 2014

I perioder växer det katastroffilmer som på träd. I perioder gör det det inte. Nu har det varit halvsegt på katastroffilmsfronten ett bra tag och då det är en genre jag verkligen uppskattar blir jag glad åt vilka katastrofsmulor som än kastas till mig.

Into the storm kan ses som just en smula, en smula av något bröd som antagligen var perfekt jäst och härligt hårdgräddat om man fått sätta tänderna i hela limpan men en smula är en smula och en smula gör ingen människa mätt. Snarare mest sugen på mer.

Into the storm lider av en konstig tvärtomsjuka när det kommer till katastroffilmer, i alla fall filmer som inte klassas som enormt påkostade blockbusters. I den här genren, precis som i alla andra, finns det filmer med prefixen B, C, D och hela vägen ner till typ…Q. Dom flesta filmer som inte är i A-klassen lider av att budgeten är begränsad när det kommer till effekter. CGI:n är hellre än bra och det är liksom nåt man vant sig vid men här är det konstigt nog precis tvärtom!

Grundstoryn är enkel, karaktärerna lider brist på personlighet så dom blir i det närmaste genomskinliga, jag bryr mig inte ett dugg om dom lever eller blåser bort. Filmen är så menlös underlig i dom vanliga mellanscenerna, scenerna som inte innefattar blåst och tornados, att det knappt är sevärt. En mindre anal person än jag hade säkerligen inte bara fingrat på spolknappen utan faktiskt tryckt både en, två och tre gånger.

Det är dock dom katastrofala effekterna som räddar filmen för dom är allt annat än katastrofala i negativ mening, dom är grymma! Det blåser så håret står bakåt i soffan, det är läbbigt, det känns som att jag är där. Så gillar man denna genre är Into the storm definitivt en film att lägga ögonen på men den kommer inte blåsa bort någon vad gäller betyg, tror jag.

{ 2 comments… read them below or add one }

Henke december 20, 2014 kl. 12:02

Låter inte så inbjudande. Filmer där CGI’n är det enda man kan lyfta fram som positivt brukar inte vara så roliga. Tack för varningen.

Svara

Fiffi december 20, 2014 kl. 12:21

Henke:
Om man nu inte gillar katastroffilms-CGI. Vilket jag gör. Heja till exempel 2012, där är det baaaara sånt (å lite John Cusack)! 😉

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: