JOHAN FALK 15: KODNAMN LISA

11 augusti, 2015

Den här filmen börjar exakt där den förra filmen slutade. Det är nån utanför Frank Wagners (Joel Kinnaman) dörr. Hans flickvän Marie (Ruth Vega Fernandez) är rädd, Frank är rädd, sonen Kalle sover och på bordet står en ryggsäck med alla pengar dom äger och har. Pengar som ska köpa dom ett nytt liv i sydeuropa nu när Frank lämnat sitt infiltratörsliv bakom sig.

Men må dom naiva och lyckliga brinna i helvetet. Kodnamn Lisa sätter nämligen en plastpåse på huvudet på samtliga inblandade OCH mig som tittar och sen dras den åt. Luften tar slut, världen förminskas, det är klaustrofobiskt, jobbigt, spännande och jävligt enerverande.

Och musiken…..MUSIKEN. Bengt Nilssons machosoundtrack ligger som en hög ljudmatta genom denna film (liksom alla andra) och den har aldrig känts mer på pricken. Det skallrar i fönsterrutorna!

Om man har sett samtliga fjorton filmer som föregår denna så är film nummer femton något av ett TOK-KLIMAX. Det här är liksom vad man väntat på timme efter timme efter timme framför TV:n men egentligen innerst inne inte velat se.

När jag såg Kodnamn Lisa förra gången visste jag inte att det skulle komma fler filmer. Det var hemskt, HEMSKT var det. Tomhet och panik, abstinens och ledsenhet i en salig blandning. Nu vet jag att jag har fem filmer kvar att se, filmer som jag dessutom ser för allra första gången.

När (inte om – när) du ser Kodnamn Lisa första gången, missa för allt i världen inte eftertexterna!

Nu, moooot nummer sexton!

Manus: Viking Johansson och Anders Nilsson
Regi: Charlotte Brändström

Leave a Comment

Previous post:

Next post: