Etikett: reklamfritt

Publicerat

Fredagsfemman #225

5. Warcraft?

Idag har filmen Warcraft premiär. Inte Warlock som jag ibland verkar tro att den heter. Warcraft. Filmen som är baserad på spelet World of Warcraft – eller WoW om man vill va lite mer laid back – som släpptes 2004 och som enligt alla som spelar det är ”askul” men som för oss som inte spelar mest känns som blahablaha. Och känns spelet blaj så är det ingenting om min syn på filmen. I don´t get it, precis så är det. Jag fattar inte grejen alls och jag borde antagligen hålla mig borta från filmen av precis samma orsak som varför jag inte tittar på Star Trek på bio. Utmana mitt filmtittande gör jag ändå, hela tiden. Men är det nån som läser det här och som sett Warcraft och vill dryfta sin åsikt, be my guest. Det vore kul att höra vad spelinitierade tycker om filmen.

.

.

.

4. Parkteatern i sommar

En himla fiffig grej att göra på sommaren, ensam eller ihop med vänner, är att fixa en liten picknick och gå och se någon av föreställningarna med Parkteatern. Gratis teater i Stockholms parker under bar och (förhoppningsvis) regnfri himmel. Här är sommarens program.

.

.

.

3. Bioreklamen om biobiljettmomsen

Jag tror att det är få av oss som gått på bio den senaste tiden som missat Sveriges Biografägares reklamfilm som handlar om den höjda momsen på biobiljetter, från 6% till 25. I filmen jämförs en teaterbiljett med en biobiljett och det ifrågasätts varför (populär)kultur ska beskattas olika (här kan du läsa mer om förslaget). Alice Bah Kuhnke vill inte jämföra momsen på biobiljetter med momsen på teater utan jämför i stället med momsen för dvd-uthyrning. ”Nu får man betala samma moms, 25 procent, vare sig man ser film på bio eller dvd-uthyrning”, säger hon. Den första frågan JAG ställer mig blir direkt denna: Är det många som HYR dvd-filmer nuförtiden? Den andra frågan blir: Måste biljettpriset höjas även om momsen höjs? Går det inte att höja priset på snacks, läsk och godis istället och kompensera momshöjningen den vägen? När man tittar sig omkring i en biosalong verkar det som att folk har hur mycket pengar som helst när det kommer till snacksinköp men om biljettpriset höjs med en tia blir det ett jävla liv.

(Om hela höjningen läggs på biljettpriset innebär det att biljetterna blir cirka sex kronor dyrare på större biografer som samtidigt kommer att slippa en annan avgift som man nu betalar. För mindre biografer, som i dag inte betalar denna avgift, kan höjningen bli närmare 20 kronor. )

.

.

.

2. Skön TV-lördag

Ser du fram emot en lördagkväll i soffan men har svårt att välja film? Låt SVT välja åt dig! Ta en powernap när Lasse Kronér grillar halvrackiga vuxna och femteklassare och det där ljugprogrammet kan du också skippa, fixa sen  i ordning lite lördagsgott för 22:20 börjar den finfina filmen Masjävlar på SVT1 (”På Baaaaaaaaliiiii!”) och när den är slut kör sci-fi-dramat Coherence igång. Inte alls en pjåkig lördag – OCH reklamfritt såklart!

.

.

.

1. Till alla oss mammor på Mors dag:
VI ÄR JÄTTEBRA ÄVEN OM VI INTE ÄR SÅDÄR PERFEKTA HELA TIDEN SOM VI TROR ATT VI MÅSTE VARA FÖR ATT VI LÄST MAMA FÖR MYCKET. LOOSEN UP OCH BOKA IN 12:E AUGUSTI, DÅ FYLLER VI BIOGRAFERNA! DÅ KAN VI KÖRA MORS DAG – THE REAL THING! (Och strunta för allt i världen i att se Mother´s day på bio. Vill du veta varför kan du läsa min recension här runt lunch, lyssna på avsnitt 38 av Snacka om film eller hoppa in till Sofia på direkten.)

 

Publicerat

Fredagsfemman # 89

5. TV-tips för nattsuddare

För ganska exakt två år sedan skrev jag om en film som på svenska heter Trassel i natten. En helskön film från 1985 som glidit mig mellan fingrarna i alla dessa år. Vid midnatt idag visas filmen på SVT1 och har du inget bättre för dig – se den! Reklamfritt dessutom. Heja Jeff Goldblum! Heja Michelle Pfeiffer! Heja SVT!

.

.

.

4. Jag har sett en heeeeel TV-serie den här veckan!

Kors i taket va? Och nej, det är inte Breaking Bad. Jag har fortfarande bara sett fyra avsnitt av Breaking Bad och det kommer inte bli fler. Jag har nämligen lyssnat på Har du inte sett den-poddens lysande genomgång av serien så nu vet jag till och med hur den slutar. Serien som fick mig fast den här veckan var första säsongen av The Killing. Det är så JÄVLA bra och danskheten genomsyrar hela produktionen och det är så härligt. Sen att vyerna över staden påminner om vyerna i Bron  gör inte saken sämre. Blir det en säsong 2? Nån som vet? Fast nu har jag fastnat i ännu en serie. Hade glömt hur mysigt det är.

.

.

.

3.  Vad är A-märkt?

A-märkt är en ny märkning av film som kan och kommer att användas av biografer, festivaler, tidningar, filmtjänster – och kanske även av filmbloggare?  A-märkningen fungerar som en form av konsumentupplysning. För att en film ska bli A-märkt (”A” som i approved = godkänd) ska den innehålla minst två kvinnliga karaktärer med namn som någon gång under filmen samtalar med varandra om något annat än män. Det är ju förjävligt att det ens ska behövas men vid närmare eftertanke, hur ofta händer det?  Hur många filmer klarar A-märkningen (eller Bechdeltestet som det också kallas)? Å andra sidan, är du kvinna? Skulle du klara A-märkningen i ett samtal med vänner i verkliga livet? Ärligt nu.

.

.

.

.

2. En utvald festivalbloggare

Det är nåt med det här att bli utvald. Det är nåt speciellt med det. Jag blev alltid kvar till sist när det skulle väljas fotbollsspelare på skolgympan. Jag var en del av böset, av dom sämsta, en som klasskompisarna både kunde ha och mista och som det fnissades åt. Det var inte alls samma sak när det gällde volleyboll eller basket men det är enbart känslan av fotbollslektionerna jag minns. Utanförgrejen. Att inte vara bra nog. Nu såhär några dagar efter att nyheten är ute att Fiffis filmtajm blivit utvald till en av dom officiella festivalbloggarna under Stockholms filmfestival försöker jag vänja mig vid tanken.  Jag är så himla glad! Det känns så himla kul! Och jag skulle vilja säga ett liiiiiiite hånfullt HA till fotbollsstjärnorna i grundskolan. Jag kanske var toksämst på att sparka fotboll när jag var elva men vad fan spelar det för roll – egentligen?

.

.

.

.

1. Mitt enda liv

Jag har följt Jonas Gardell sen jag var femton år gammal och såg hans bok Präriehundarna i bokhandeln där hemma. Jag tror dom köpt in ETT ex, det är väl ingen som vill läsa sånhär skit, kanske dom tänkte, bokhandelsägarna. Det är väl ingen som vill läsa om Percy, Lena, Reine, Pia och Anders – vanligt fölk! Men JAG ville läsa. Jag köpte boken, jag läste, jag läste om. Det är en suverän bok! 1989 när jag satt framför TV:n och häpnade åt Kim & Jonas, humorn, den galne lille mannen på scen. Det var länge sedan nu. Nu vet alla vem Jonas Gardell är. Så var det inte 1987 när jag försökte prata med mina vänner om Präriehundarna och författaren jag tyckte så mycket om. Nu i helgen är det dags, nu ska jag få se Jonas Gardell summera sitt liv såhär långt i showen Mitt enda liv. Jag tycker om summeringar. Det är som att tänka igenom allt, sätta ner klacken, andas ut, andas in och sen starta motorn på nytt. Det kommer bli en härlig kväll, jag känner det på mig.