POJKEN I RANDIG PYJAMAS

Förutom det faktum att dom pratar engelska i filmen Pojken i randig pyjamas finns det ingenting negativt att säga. Det är en alltigenom vidrig, sorglig och, kunde mycket väl vara, sann historia, som vi alla fyra kommer att bära med oss länge som ledsamma små körsbärskärnor i magen.

Filmen är från 15 år men jag fattar inte riktigt varför. Visst, den är hemsk, men jag tror den skulle kunna få många oempatiska och mobbande ungar att se på världen på ett humanare sätt.

Vi ÄR alla lika. Det finns liksom ingen annan sanning.

CORALINE

När förtexten börjar reser sig håret på armarna. Jävlar! säger jag högt, satan va bra!

Familjen svarar ”Mmmmmmm”, sen försvinner vi in i det fenomenala animerade coralinelandet och blir inte kontaktbara förrän 90 minuter senare.

Ja, T somnar en stund (herregud, han gick ändå upp 05.45 för att gå till tvättstugan, han är förlåten), vi andra sugs in i berättelsen, jag vetefan om jag ens blinkar faktiskt.
Jag älskar filmer med tuffa småtjejer i huvudrollen. Jag älskar Tim Burton-aktig animation. Dakota Fanning och Teri Hatcher har perfekta röster för huvudkaraktärerna i filmen och det är en riktigt spännande historia. Jag är typ kär i Coraline.