RUSH

5 oktober, 2013

På sjuttiotalet fanns det en en ganska ful Formel 1-förare som hette Niki Lauda. Jag minns att min pappa berättade om honom i samma veva som den svenske Formel 1-föraren Ronnie Peterson dog (11 september 1978, olycksaligt datum det där). Han berättade att Niki Lauda var med om en otäck krasch, att han blev väldigt brännskadad och att hans öron brann upp. Det tyckte jag var läskigt. Det var en mycket konstig godnattsaga för en sexåring.

Men att få se en spelfilm om denne Niki Lauda kändes därför ganska spännande. Vem var denna österrikiske lilla man med det råttlika utseendet?

I Ron Howards film Rush får vi följa nämnde Niki (Daniel Brühl) och hans antagonist James Hunt (Chris Hemsworth). Vi får hänga med i deras snabba bilar, höra motorerna varva, låtsas att man sitter nedtryckt i den där minimala förarsätet med foten på gaspedalen. Ja. Det var väl det. Så mycket klokare blir jag nämligen inte.

Jag får veta att Niki Lauda är annorlunda. Jag får veta att James Hunt är snygg. Jag får veta att Niki Lauda har en vinnarskalle utöver det vanliga och att James Hunt kan få vilken tjej som helst på rygg. Jaha. Mer då? Är det här nåt att skriva hem om Ron Howard?

Det jag fullkomligt ÄLSKAR med den här filmen är det sista loppet, det som körs i regn. Otroligt snyggt filmat och kanske även spännande för icke insatta. Själv känner jag mig tämligen beläst i ämnet, jag fick ju sagorna med modersmjölken. Eller faders.

Flera av mina filmbloggande vänner har sett Rush. Här är deras tankar om filmen: Sofia, Jojjenito och Henke.

{ 10 comments… read them below or add one }

Henke oktober 5, 2013 kl. 10:18

Frågan varför denna film gjorde bör verkligen ställas. Eller i alla fall varför de gjorde filmen på detta sätt…

Jag kan förstå varför du inte är ett så stort fan av sporten. Måste varit hemskt rysligt för en liten person att höra om bortbrända öron. Det är ju för sjutton hemskt att höra om för en vuxen också.

Sista racingscenen är jättebra. Det var i princip den som räddade filmen från en etta.

Svara

Fiffi oktober 5, 2013 kl. 10:30

Henke:
Trots, eller kanske på grund av, dessa “sagor” som jag fick mig berättade som barn så tycker jag om Formel 1. Känns det som att jag inte gillar sporten när man läser min text? I såna fall har jag misslyckats. Jag har i hela mitt liv följt F1-cirkusen, kanske inte superentusiastiskt eller alltid på jättenära håll men jag tittar när jag får chansen och läser en del, försöker hänga med. Kanske är det därför Rush känns så trist. Den blev liksom….ingenting. Med tanke på hur snygga själva racingscenerna var så kanske Howard skulle ha gjort Driven 2 istället för ett drama-som-bara-skrapade-yttepytelite-på-ytan.

Svara

Henke oktober 5, 2013 kl. 11:37

Aha, nej jag visste inte att du följde F1. Det vara bara ett allt för hastigt antagande från min sida, inget fel på din text (som vanligt). F1 kan vara superspännande om det konsumeras på rätt sätt.

Svara

Sofia oktober 5, 2013 kl. 10:41

Ja, den tar verkligen alltid lättaste vägen ut. Varför försöka visa något för pibliken som de ska klura på själva när man kan skriva ned det på deras kritiska näsor?

Svara

Fiffi oktober 5, 2013 kl. 11:27

Sofia:
Jag undrar om inte filmen vunnit på att ha ännu mer fokus på EN av grabbarna. Att göra en _riktig_ biopic istället för nåt mittemellanjox.

Svara

Sofia oktober 6, 2013 kl. 09:18

Fast jag kan tycka att det ändå finns något spännande i den där relationen _mellan_ dem. Det är bara att Howard inte lyckats levandegöra det spänningsfältet.

Svara

Jojjenito oktober 5, 2013 kl. 15:21

Ja, det var nåt med upplägget, att det skulle vara båda två det handlade om som inte riktigt funkade. Håller med om sista racingscenen, den var spännande, speciellt eftersom jag inte visste hur det skulle sluta, haha.

Vad tycker du, Fiffi, ska jag kolla på Senna istället? 😉

Svara

Fiffi oktober 5, 2013 kl. 15:29

Jojjenito:
Senna är jättebra. Alltså JÄTTEbra!

Svara

Oliver oktober 6, 2013 kl. 17:50

Vad lustigt att se ett så unisont “Nej!” från er alla när det gällde den här filmen, som väl ändå belönats med ganska bra kritik generellt sett.

Jag har funderat på att gå och se den, men jag är ju så förfärligt ointresserad av bilsport. Efter att ha läst era recensioner känns det som jag har en ganska bra uppfattning om vad jag själv skulle tycka om filmen.

För en gångs skull förmår jag leverera ett filmtips någon månad före svensk premiär: http://www.filmmusik.nu/prisoners-2013/.

Svara

Fiffi oktober 6, 2013 kl. 20:14

Oliver:
Ja det var verkligen så, alla vi filmspanare som såg filmen tillsammans var mer eller mindre missnöjda med filmen. Ingen jublade, inte ens halvtyst 😉

Nu är det vissa scener i filmen som verkligen gör sig på stor duk men annars kan du med gott samvete se den på datorn framöver 😉

Svara

Leave a Comment

{ 2 trackbacks }

Previous post:

Next post: