TEMPLE GRANDIN

6 februari, 2013

Jag börjar med lite snustorr fakta.

Temple Grandin föddes i USA 1947. Hon är forskare inom husdjursvetenskap och har kallats ”den akademiska världens mest välkända autistiska forskare”. 2009 utsågs hon till agronomie hedersdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet för sitt arbete för att främja djurens välfärd. *

Som sagt, hon är alltså autistisk och hon är otroligt intresserad av djur, en kombo som visade sig vara ett lyckokast. Till slut. Det var ingen räkmacka för Temple att nå dit, det kan man inte säga och i filmen om (en del av) hennes liv får jag en inblick i hur hon hade det som en extremt annorlunda kvinna på den amerikanska landsbygden.

Hon bor en sommar hos sin moster (Catherine O´Hara), får hjälpa till att sköta djur och gård när (antar jag) hennes mamma (Julia Ormond) behöver avlastning. Det sista är bara ett antagande men jag tyckte mig inte få någon annan förklaring till varför Temple fick ett sommarboende.

Det här är egentligen en TV-film och som sådan är den riktigt bra. Claire Danes är tillräckligt porträttlik en ung Temple, inte perfekt, Danes är alldeles för ”grundsöt”, men hon lyckas få mig att hamna i känslan att det är den autistiska Temple jag ser med alla sina fel, brister och begåvningar. Jag tycker om den här lilla filmen, den var mysig på ett skönt sätt. Sevärd men inte så minnesvärd.

* Fakta hämtad från Wikipedia

{ 5 comments… read them below or add one }

Henke februari 6, 2013 kl. 11:20

Jag tyckte att den var sevärd och mycket minnesvärd. Så till den grad att jag sökte efter mer information om Temple. Jag kan rekommendera hennes TED Talk. Om du har en 20 minuter över, varför inte lyssna på den riktiga Temple prata?

http://www.ted.com/talks/temple_grandin_the_world_needs_all_kinds_of_minds.html

Filmen? En 4/5 i min bok.

Svara

Fiffi februari 6, 2013 kl. 21:06

Henke:
Tack för tipset! Det ska jag absolut lyssna på fast inte just nu, nu är det fotboll 🙂

Svara

Sofia februari 7, 2013 kl. 06:28

Couldn’t agree more! Sevärd och intressant men det är ingen film som lever kvar inom en (det är det å andra sidan inte många filmer som gör).

Svara

Fiffi februari 7, 2013 kl. 12:55

Sofia:
Tycker du inte? Lyllos dig? Jag har MASSOR med filmer som lever kvar i min skalle, mage och hjärta, så många att jag ibland inte kommer ihåg vad jag ska göra, handla eller vara. Skyller på full hårddisk 😉

Svara

Sofia februari 7, 2013 kl. 16:11

Jag tror våra lagringsutrymmen fungerar lite olika bara 😉

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: