THE SALVATION

12 september, 2014

Det här är en dansk western som utspelar sig i USA.

Mads Mikkelsen och Mikael Persbrandt spelar dom danska bröderna Jon och Peter som emigrerat från fäderneslandet till the land of the free and the home of the brave. Sju år efter landstigningen ska Jon äntligen återförenas med sin fru och nu tioåriga son och han är glad som en speleman. Men se den glädje som håller i sig längre än första kvarten i en nittiominuterwestern. Självklart går det åt helvete och är det nåt denna film ska ha cred för så är det just det, att det går så våldsamt åt helvete i just dessa scener. Det är rent härligt att skåda. Fräscht nästan. Makabert men fräscht.

För övrigt känns The Salvation som ett animerat jättefartyg utan kapten som gått på grund på en sten som inte finns. Allt känns så hittipå. Omgivningarna känns som billiga kulisser som retuscherats i efterhand av några vindögda Sin City-medarbetare i behov av extrapengar. Musiken är ren westernsmörja, skapat enligt westernsmörjaformeln 1A. Till och med det obligatoriska westerntypsnittet har används. Lukten av B-film är starkare än stanken av krutrök, levrat blod och svett.

Att jag inte ger filmen det allra lägsta betyget beror på fräschheten jag beskrev här ovan plus att det var fint att se Eric Cantona skådespela igen samt att någon haft den goda smaken att casta Eva Green som en karaktär som saknar tunga. Men betygstvåan är inte stark, den är i princip genomskinlig och kan trilla ner till en etta ungefär precis när som helst.

Vi var sju filmspanare som såg The Salvation tillsammans som avslutningsfilm på Malmö Filmdagar. Av alla filmer vi såg, av alla filmer som passerade så undrar jag om det inte är denna som blir/blev den största vattendelaren. Några var jättenöjda men samtidigt hörde jag nån stå och köra motorsågen på tomgång uppe i hörnet. Jag var “muttrande negativ mitten” nånstans, lite som en centerpartist som vaknat på fel sida.

Klicka här för att läsa vad bloggkompisarna tyckte: (jag fyller på med länkar när texterna är publicerade)

Fripps Filmrevyer

Jojjenito

Rörliga bilder och tryckta ord

Har du inte sett den (blogg)

 

 

{ 6 comments… read them below or add one }

Sofia september 12, 2014 kl. 15:56

Jag kan hålla med om (nästan) allt och ändå tycker jag att det funkar. Visst är det härligt med film? 🙂

Ser inte filmen som en realistisk western, utan som en saga, en allegori. Och då gör det ju inget att det känns hittipå.

Svara

Fiffi september 12, 2014 kl. 23:09

Sofia:
Det är jättehärligt med film på alla sätt och vis och man behöver inte tycka lika på en fläck och ändå landa på samma betyg, eller tycka superlika om allt och ändå känna olika för filmen. Det är skönt att det inte finns ett facit 🙂

Svara

Vrångmannen september 12, 2014 kl. 16:00

Håller med! Tyckte den var en del pinsam, en del frisk fläkt och en del sömnpiller. Betygsettan är mycket nära men kanske, bara kanske, bjussar jag på en tvåa. Hm…

Svara

Fiffi september 12, 2014 kl. 23:10

Vrångmannen:
Pinsam skriver jag under på, vissa scener bjussade på rejäl skämskuddevarning. Tyckte jag då. Nu minns jag knappt dom. Heller. 😉

Svara

Carl september 12, 2014 kl. 17:48

En gång i tiden var väl muttrande negativ mitten ett ideal.

Svara

Fiffi september 12, 2014 kl. 23:10

Carl:
Och nu är det ytterst omodernt 😉

Svara

Leave a Comment

{ 2 trackbacks }

Previous post:

Next post: