TOM OF FINLAND

24 januari, 2018

Du har säkert sett hans teckningar. Snygga, muskulösa läderklädda män i varierande poser, ofta och gärna med en motorcykel inblandad eller någon annan form av kostym. Eller varför inte med ett majestätiskt blottat könsorgan? Tom of Finlands karaktäristiska svartvita teckningar känns som loggor för hela gayvärlden och trots att det var 27 år sedan han dog så känns hans konst odödlig.

Touko Laaksonen föddes 1920 i S:t Karins i Finland och som homosexuell man i Finland – och tillika militär –  hade han det inte så lätt. Det var ingenting det gick att vara öppen med, han kunde inte ens vara det inför sin syster som han delade boende med. På fritiden levde han ut sina fantasier genom att teckna och teckningarna föreställde alltid samma sak: gaymän. Även om teckningarna inte var “rumsrena” så var det inte bara därför han höll dom gömda, att stämplas som homosexuell kunde sätta hela ens liv – och ens familjs liv – i fara. Att vara bög ansågs vara en sjukdom och något som kunde botas på diverse vårdinstitut.

Filmen Tom of Finland är regisserad av Dome Karukoski och manuset är skrivet av en man vars namn låter som en finsk hittipå-skämt-version av en svensk skäggig kändis i kortbyxor: Aleksi Bardy. Vi får följa Touko från hans tid i det militära tills hans peak i äldre dagar och skådespelaren Pekka Strang gestaltar honom i alla dessa åldrar med bättre och sämre resultat. Ingen skugga ska falla på hans skådespelarprestation men trots (eller på grund av) att make-up-gänget består av en ansenlig mängd människor (18 st enligt IMDb) så lämnar hans åldrade ansikte väldigt mycket övrigt att önska. Huden verkar vara förstenad. Den rör sig inte. Rynkorna ser ut som dom är karvade i hårdplast. Det ser jätteknepigt ut.

Det är fint att se att Touko fick vara med och se Tom of Finlands framgångar och inte bli ännu en Vincent van Gogh-figur som blir känd först efter sin egen död. Idag kan man se hans bilder bland annat på Museum of Modern Art i New York som har en permanent utställning av Tom of Finlands bilder och på Toms Saloon i Hamburg samt i Tom House i Los Angeles.

Som biopic tycker jag filmen är funktionell. Bra tempo om än – kanske – något ytlig men sevärd är den helt klart. OCH ger en tankeställare om hur långt vissa delar av världen ändå kommit vad gäller homosexuellas möjligheter och rättigheter att leva och vara precis som den man är. Det känns som otroligt självklart men man får inte glömma att det inte alltid varit så.

 

 

 

Tom of Finland finns att se på C More och där finns det MASSOR med andra bra filmer att se – också.  Klicka här för en gratismånad om du inte redan använder dig av tjänsten. Fler filmer jag skrivit om som finns på C More kan du hitta här.

{ 2 comments… read them below or add one }

Sofia januari 24, 2018 kl. 10:29

Framgår det om homosexualitet var olagligt i Finland som i många andra länder?

Svara

Fiffi januari 24, 2018 kl. 14:21

Sofia:
Ja…det var i alla fall polisräder bland buskarna så jag tror det var olagligt.

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: