Veckans Aaron: Bröllopsnatten

18 oktober, 2011

I romcoms finns det ETT måste som inte går att blunda för om filmen ska bli intressant att titta på, ett enda litet måste.

Det handlar inte om att skämten måste stå som spön i backen eller att mannen i sammanhanget måste vara skitsnygg eller kvinnan supersexig eller att det ska regna i slutscenen så att den ledsna pojken ser ut som en blöt katt eller att tjejen måste bete sig Sandra Bullock-charmigt och kunna ramla och rapa och sånt, nej, inget sånt alls. Det handlar om en annan sak.

Det handlar om Ryan Philippe och Kathy Bates. Det handlar om Gérard Depardieu och Ellen Page. Det handlar om personkemi.

Att Ryan Philippe skulle bli upp över öronen kär i Kathy Bates är lika otroligt som att Ellen Page skulle bli det in Monsieur Depardieu. Trots att jag överdrev nu och tog i från tårna för att få fram tillräckligt bra exempel så är dessa två par är i princip lika omaka som denna films kärlekspar Helena Bonham Carter och Aaron Eckhart. Aldrig i hela mitt liv att jag tror på att Helena Bonham Carter och Aaron Eckhart skulle fatta tycke för varandra. Never in my life säger jag bara!

Eftersom själva personkemin är ett sånt antiklimax så blir det ett slags autonomsågning av filmen. Den sågar sig själv. Jag behöver inte ens knyta näven, höja den i luften och proklamera för det SUPERJOBBIGA i att se en hel film delad i två, filmad med två kameror och med en beige vertikal rand i mitten av bilden.

Så, hur klarar sig Aaron Eckhart då? Jodå. Han låtsas se betuttad ut så gott han kan. Vad Helena Bonham Carter gör på inspelningen har jag däremot ingen aning om. Sen har dom tagit in en snubbe som ska spela Eckhart som ung och bakom vilken soptunna regissören hittade honom törs jag inte ens tänka på.

Om någon ska spela Morgan Freeman som ung så antar jag att dom castar en svart kille. Om någon ska spela Julia Roberts som ung så antar jag att dom castar en tjej med stor mun och glada hästtänder. Om någon ska spela Aaron Eckhart som ung så antar jag att dom castar en kille med befintlig fitthaka. Nämen, neeeeeeej, det gjorde dom inte, självklart inte, vad trodde jag egentligen?

Bröllopsnatten är en formidabel katastrof som romcom betraktad, som drama betraktad, som FILM betraktad och jag måste säga att ingen kan på samma sätt som Aaron Eckhart välja filmer på ett till synes helt random vis. Det är som att han blundar och pekar. Ibland blir det bra, ibland blir det riktigt bra, ibland blir det asdåligt och ibland blir det Bröllopsnatten.

Här finns filmen.

Leave a Comment

Previous post:

Next post: