Veckans dokumentär: PAPER HEART

30 januari, 2012

What is love? Baby don´t hurt me, don´t hurt me no more. Ja, vad är kärlek egentligen? Haddaway vet det nog ungefär lika lite som jag. Hur vet man att man träffat rätt, att det klickar från båda håll? Är det en självklarhet att ens kunna bli kär?

Komikern och musikern Charlyne Yi tror inte på kärleken. Hon har aldrig varit riktigt kär och tvivlar på att hon någonsin kommer att bli det. För att ta reda på lite mer om vad kärlek är tar hon med sin några filmarkillar och en mikrofon och beger sig på en roadtrip genom USA. Hon träffar allsköns människor, nya och gamla mer eller mindre kända kompisar – och Michael Cera.

Charlyne Yi är toksöt och jättecharmig och superrolig och borde ha ett koppel av coola killar efter sig men det sköna med henne är att hon verkar vara noll procent desperat. Hon trallar på, funderar, spelar gitarr, kör lite stand-up och framförallt är hon som roligast när hon inte förstår det själv.

Jag bara ler. Hela tiden. Fy satan vilken mysig film! Jag tror mig veta redan efter femton sekunder att det kommer vara en bra film och första intrycket visar sig vara rätt, det håller i sig ända till slutet.

Filmen börjar med glad typ-indie-film-musik och det är helt perfekt. Jag kommer i rätt stämning och det går inte att värja sig. En amerikansk dokumentär om kärlek kan sannolikt inte göras bättre än såhär. Vågen, tummarna upp, sprut med sprattelvatten, klappa händerna tills jag får stickningar och se, nu tittar hockeytutan fram! BRÖÖÖÖÖÖL!

{ 8 comments… read them below or add one }

Mikaela januari 30, 2012 kl. 09:28

Jag tyckte hon var fruktansvärt jobbig faktiskt. Lite kul att det som hände i filmen i princip hände i verkligheten också. Lagom till premiären också haha. Kan inte vart kul för henne..

Svara

Fiffi januari 30, 2012 kl. 12:40

Mikaela :
Jobbig? På vilket sätt?

Svara

Sofia februari 1, 2012 kl. 07:51

Någon särskild anledning till att du specificerar det just till en _amerikansk_ film om kärlek?

Svara

Fiffi februari 1, 2012 kl. 12:20

Sofia:
Bra fråga och ja, kanske. En amerikansk film i detta ämne känns som att den skulle kunna vara aaaaningens ytligare, blaskigare, fånigare än en liknande engelsk film, eller fransk eller tysk.

Svara

Sofia februari 1, 2012 kl. 16:02

Intressant. För att vi är vana vid lite mer ytliga känslor från just amerikanerna? Gäller det bara kärlek eller skulle du förvänta dig detsamma av filmer om andra känslor också?

Svara

Fiffi februari 1, 2012 kl. 19:13

Sofia:
Det finns ju alla sorter även bland amerikansk film men det är klart att jag ofta tycker det är ytligt och flamsigt. Eller så är det bara jag som inte alltid ser “utmärkt film”. 😉

Svara

Sofia februari 2, 2012 kl. 11:22

Det skulle faktiskt vara intressant att sätta sig in lite mer i filmdistribution i just det här avseendet (kanske vi kan be Joel upplysa oss den 25:e?). Man skulle ju kunna tänka sig att det är så att en högre andel amerikansk flamsfilm köps in medan man primärt fokuserar på det lite “svårare” när det handlar om andra länder.

Om vi tex ser till svensk film skulle jag mycket väl kunna tänka mig att man har en högre aktning för den utanför landets gränser eftersom filmerna som går på export inte är Göta Kanal 3.

Svara

Fiffi februari 2, 2012 kl. 11:36

Sofia:
Exporterade dom Göta Kanal 3 till resten av världen kan dom lägga ner Svensk filmindustri sen. Du har en klar poäng i ditt resonemang och det skulle vara intressant att veta om det _är_ så det funkar in da business. Vi kollar med J. 🙂

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: