Veckans serietidningshjälte på film: V FÖR VENDETTA

9 juli, 2012

Alan Moore skrev och David Lloyd illustrerade V for Vendetta, en tecknad serie som publicerades 1982-1989. Jag har inte läst serien men nånting säger mig att historien fungerar betydligt bättre i pappersform än i filmformat för filmen är i långa stunder  fullkomligt obegriplig.

Nej, våld löser ingenting så slå mig inte nu, jag har inte läst serien säger jag ju. Det finns ingen anledning att ta fram tortyrredskap och glödande kol, jag kommer inte tycka bättre om filmen för det men jag har förstått att många som läst serien verkligen uppskattar filmen och kanske är det så, det ena krävs för att det andra ska funka och det är ju toppen, finfint, allt gott men för en icke invigd så…I´m sorry men nej.

Wachowski-bröderna har skrivit manus till filmen (snubbarna bakom Matrix alltså) och James McTeigue har regisserat (han var assisterande regissör på Matrix-filmerna) och här har gänget återanvänt det sämsta med Matrix: Hugo Weaving.

Hugo Weaving har inte gjort någon enda insats i filmhistorien som fått min puls att öka det minsta och i V för Vendetta bär han dessutom mask genom hela filmen. Just detta faktum stör mig nämnvärt men hans teatrala röst får mig att sitta och vänta på det väsande “Miiiister AAAAAnnnnnderssson” som såklart aldrig kommer. Och varför betala en massa pengar för att anlita Hugo W om han ändå ska ha mask? Det är ju bara att lägga på hans röst som en voice-over, det låter ju ändå som om detta är gjort och då kunde dom ha gett en centrumalkis några avlönade arbetstimmar bakom den där Buttericksmasken som för övrigt ser ut som Svenne Hedlund som rökt på tok för mycket bris.

Vi hamnar i ett dystopiskt framtida England där Adam Sutler (John Hurt) är nån slags bitter, butter och elak diktator som infört utegångsförbud och sätter homosexuella i fängelse. Evey Hammond (Natalie Portman) glömmer av klockan en kväll och trotsar utegångsförbudet, hamnar i knipa och räddas  av en man med mask som heter V. V är en hård man vars mål är att hämnas på den diktatoriska staten som förstört hans liv och han vill att Evey hjälper honom (fast han visar det på rätt konstiga vis).

Natalie Portman är precis som vanligt jättebra. Hon kan göra storverk av ingenting och jag tycker väldans mycket om henne. Det är ingen lätt roll hon har här, den pendlar mellan svår och apdum men hon fixar biffen, gör så gott hon kan och det räcker långt. Men resten, oooaaaaaa, resten. Jag orkar inte mer. Jag begriper inte filmen och den där masken är ful. När det gäller seriehjältar-på-film-genren så gör jag tummen upp för färgglatt och barnsligt och tummen ned för svårmod och gråskala. V för Vendetta får mig att göra väldigt mycket tummen ner, men bara ena tummen.

 

{ 6 comments… read them below or add one }

dan juli 9, 2012 kl. 07:58

Skulle knappast säga att det är hjälten som står i fokus i “V för vendetta”. Filmen har en större anknytning till Orwells bok “1984” än “Batman”.

Den handlar alltså snarare om ett framtida och diktatoriskt landskap. I en värld som kunde varit möjlig om Nazityskland fått för mycket spelrum. Där det enda sättet att fälla staten är riktig revolution. Att även applicera detta på dagens länder där diktatorer och militär styr människor och förtrycker dom kan fungera.

Utifrån det synsättet är det en alldeles utomordentlig film.

Svara

Fiffi juli 9, 2012 kl. 12:02

dan:
Absolut, ser man det ur din synvinkel så blir det en helt annan typ av film.

Svara

Sofia juli 9, 2012 kl. 14:42

Jag har inte heller läst serien men blev ändå fångad av stämningen mer än något annat. Gillade det alternativa och despotiska England och det ödesmättade slutet som drar allt närmare. Men en mer intressant karaktär än V är ju egentligen Stephen Fry’s Deitrich, en helt vanlig människa som ändå törs sätta sig upp mot makten.

Men, men, funkar inte Hugo ens i Priscilla?!

Svara

Fiffi juli 9, 2012 kl. 21:21

Sofia:
Jodå, sådär, men inte hundra.

Svara

filmitch juli 11, 2012 kl. 19:59

Oj trodde du skulle gilla den här. Har läst (ngn förvånad?) serien och jag tycker nog lika om serie och film lite snyggt, intressant, viktiga frågor ställs men ack så trist.
Filmen har dock ngt som serien inte har – ett Patch Adams slut (clownnäsorna contra V-maskerna) – ngt som gör att jag bara sett den en gång o aldrig mer.

Svara

Fiffi juli 11, 2012 kl. 22:46

filmitch:
Jag trodde nog också att jag skulle gilla den, mer än jag gjorde i alla fall.

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: