Vad jag vet ser Fripps filmrevyer-Henke sällan kortfilmer. Jag kan i alla fall inte påminna mig om att jag någonsin läst en kortfilmsrecension på hans blogg. Så när han skriver om en kortfilm han sett och som han dessutom ger högsta möjliga betyg så är det klart jag blir grund-nyfiken. Att bilderna han lagt upp från filmen DESSUTOM tilltalar mig ända in i benmärgen gör mig inte mindre sugen på att kolla in den lille filmen. Så jag gör det. Jag kollar in den. Jag kollar och framförallt – jag lyssnar.
Den handlar om en liten flicka, Emily, och om en vuxen kvinna som berättar för henne om ett annat liv. Kanske hennes eget liv? Kanske det som komma skall? Är det flickan själv som vuxen eller är det någon annan? Jag vet inte. Jag vet bara att jag tycker väldigt mycket om deras röster. Den lilla flickan är bara så himla gullig, hjärtat smälter!
Framtiden i denna lilla film gestaltas inte helt…mysigt. Jag får en ganska oskön känsla av den samtidigt som jag tänker att framtiden kanske inte är just framtiden, det är kanske vuxenlivet kontra den härligt naiva barndomen vi får se?
Hur som helst så är det en otroligt fin film och återigen fascineras jag över hur mycket bra-grejer som kan moffas in i blott sexton minuter film. Enkla streckgubbar, mönster och färger som gör att jag skulle vilja ha varenda bildruta som tavla på väggen och ljudbilden, elektroniskt, robotar, sköna småknastriga ljud. Don Hertzfeldt heter mannen bakom filmen. Begåvad kille to say the least!
Jag ger inte filmen högsta betyg men nästan. En otroligt sevärd kortfilm!
Här kan man hyra och se filmen.
Hehe, det gick fort. Kul att du gillade den. Visst är ljuden av Emilys steg när hon skyndar sig över golvet för härliga? Jag fascineras av filmen. Den är en framtidsvision i mina ögon. Framtiden är dock inte ljus, men vem trodde det egentligen? Jag pillade också på fyran en liten stund, men ändrade mig i sista sekunden. Tror inte att det kan bli så mycket bättre eller mer intressant än detta på mindre än 17 minuter. Så högsta betyget blev det till slut och det kändes rätt i magen. Och då var det per definition rätt betyg.
Henke:
Ja det gick fort, den var ju så kort, inte speciellt svårt att få tid för den 🙂
Stegen! Otroligt sköna ljud!! Och vet du? Jag har sett filmen en gång till nu, eller ”sett”….jag blundade och lyssnade på den. Och den var riktigt bra då också 🙂
Kanon att du gick på magkänslan! Klart den ska ha en femma om magen säger det.