ADÈLE AND THE SECRET OF THE MUMMY

25 augusti, 2011

Luc Besson tillhör det absoluta toppskiktet av filmregissörer efter filmer som Léon, Det stora blå och Det femte elementet. Att han även ligger bakom Taxi-filmerna och minimojrullarna bortser jag ifrån litegrann.

Även om jag medvetet sållar bland hans storfilmer och bara kommer ihåg det jag vill minnas så blev jag ändå väldigt glad när jag såg att denna film var på G. Det kändes härligt. Välgjort actionäventyr på franska med lite mumier och tokerier och (vilket är ganska vanligt när det vankas Besson) en tuff kvinna i huvudrollen. Det kan aldrig blir fel. Eller kan det det?

Jo.

Som fan faktiskt.

Luc Besson har gjort det stora misstaget att snegla på tok för mycket på sina landsmän och regissörskollegor Marc Caro och Jean-Pierre Jeunet. Men där Caro och Jeunet är närmast analt precisa i varenda liten mikrometer av filmrutan där hafsar Besson igenom allt och jag sitter i soffan och eldar upp mig. Vem tror karln att han är? Vem försöker han lura? Han glömmer att barn och tonåringar sett påkostade äventyrsfilmer sen dom gick på dagis, dom GÄSPAR åt filmer gjorda med vänsterhanden. Ska man prompt ha med en dinosaurie i en film, gör den perfekt eller slopa hela grejen. Ska en bil krascha ner i vattnet, se till att göra den aningens mer realistiskt än vad ungarna kan se i sina mobiltelefonspel. Ska det vara actionfyllda sekvenser i ett rungande tempo så går det inte att köra rullator från a till ö, det måste till fler hästkrafter.

Men, vad handlar filmen om då kanske du undrar? Jo, om Adèle Blanc Sec (Louise Bourgoin) som är journalist, författare och äventyrerska och hon beger sig till Egypten för att hitta mumieresterna av Ramses II. Hon ska nämligen försöka få liv i döingen för att kunna bota sin tvillingsyster som ligger i koma efter en tennisolycka.

Tycker du att dom två ovanstående meningarna är bland det mest spännande du läst, se filmen. I alla andra fall, se något annat. Någon av Luc Bessons mästerliga filmer till exempel. Eller minimojerna. Vad som helst utom detta, i alla fall om jag får bestämma.

{ 16 comments… read them below or add one }

Movies - Noir augusti 25, 2011 kl. 11:41

Inget jag blev sugen på eller var sugen på innan heller för den delen. Hade iofs inte ens hört talas om den. Luc Besson, ja med Det stora blå (1988), Nikita (1990), Leon (1994) och Det femte elementet (1997) har han gjort ett par riktigt minnesvärda filmer. Men efter 90-talet har jag mest ignorerat honom, även om Jean of Arc (1999) väl gick att se.

Vad hände egentligen med honom ? Han valde att producera en massa filmer (låna ut sitt namn) och göra barn- och skräpfilmer. Borde väl finnas åtminstone en eller ett par bra filmer till…

Kan The Lady (2011) kanske vara något ? Bara en teaser, men fotot, musiken (om det nu är filmmusiken) och storyn verkar finnas där. Kommer helt klart hålla koll på vad den får för kritik under Torontos filmfestival i september.

Svara

fiffi augusti 25, 2011 kl. 14:38

Movies – Noir:
I FOUND IT!!!!

Svara

Movies - Noir augusti 25, 2011 kl. 14:26

Hmm, vart försvann mitt inlägg jag gjorde här fär några timmar sen ?

Skrev bl.a. att Luc Besson kommer med The Lady (2011) på Torontos filmfestival i september och det kan vara en film att hålla koll på.

Svara

Movies - Noir augusti 25, 2011 kl. 14:27

fär = för 😉

Svara

Fiffi augusti 25, 2011 kl. 14:34

Mocies – Noir:
Vetetusan var den tog vägen, det är inget som fastnat i skräppostfiltret heller…Men det var ju bra att du skrev om kommentaren 🙂

The Lady you say. Självklart ska den kollas upp. Jag ger inte upp Luc, inte riktigt än 😉

Svara

Vrångmannen augusti 25, 2011 kl. 16:19

Yes! Filmen är skräp MEN älskade seriealbumen om Adèle Blanc Sec som filmen är baserad på (två av dem ihopbakat till hemsk röra..). De var rätt så våldsamma och en hel del naket, alltså för vuxna. Läs! 🙂

Svara

Vrångmannen augusti 25, 2011 kl. 16:21

Skönt att det funkar för mig att kommentera igen. De brukar aldrig publiceras av någon anledning 😛

Svara

Fiffi augusti 26, 2011 kl. 11:41

Vrångmannen:
Jag har inte läst seriealbumen men tyvärr känner jag mig inte ett dugg sugen på dom heller nu. Filmen tog liksom död på allt.

Men du… menar du att det finns nåt slags svart kommenatrshål dit dina kommentarer flyger? För dom kommer liksom aldrig hit 😉

Svara

Vrångmannen augusti 26, 2011 kl. 12:25

Det verkar ha varit något vajs, antingen webläsaren som tjabblat eller någon brandvägg av sorts. Jag är så dålig på sånt däringa men det har varit svårt att få kommentarerna att fastna på din blogg under en liten period. Nu funkar det ju smaskens 🙂

Svara

Fiffi augusti 26, 2011 kl. 15:28

Vrångmannen:
Ja nu sitter dom som en kastad koblajja på en torr flint. 🙂

Svara

Jojjenito augusti 27, 2011 kl. 15:44

Efter en tennisolycka? En tennisolycka?!

Ja, fast amerikanen James Blake som var topp tio i världen för några år sen sprang in i nätstolpen under en träning och höll på att bli förlamad. Var borta från tennisen i ett halvår tror jag. 😉

Märkligt att han kan göra en så skön film som t ex Det femte elementet som ju innehåller mycket action och effekter och sen tydligen göra slarvigt skräp.

Svara

Fiffi augusti 28, 2011 kl. 13:17

Jojjenito:
Hahaha, ja, en tennisolycka! 😉

På tal om James Blake så hade en dokumentärfilm om honom varit BETYDLIGT roligare att se än denna “actionfilm”.

Svara

filmitch augusti 28, 2011 kl. 10:49

SÅ dålig var inte filmen tycker jag men visst märks det att Besson försöker leka ngn 5 öres variant av Jenuet. Men läs seriealbumen de är bättre.

Svara

Fiffi augusti 28, 2011 kl. 13:19

filmitch:
I mitt fall är detta ett tydligt exempel på vad som kan hända när man har alldeles för höga förväntningar på en film. Hade det varit någon totalt okänd som regisserat hade jag kanske – antagligen – sett på filmen med liiite andra ögon.

Svara

thimmi augusti 29, 2011 kl. 16:38

Hahaha jag gillade ju den här rullen som tusan. Äventyrsfilm med glimten i ögat! Skönt att alla tycker olika.

Svara

fiffi augusti 29, 2011 kl. 21:54

thimmi:
Japp. Det är en himla tur det 🙂

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: