FILMITCH ♥ BARA EN DAG

7 februari, 2014

Redan när Filmitch-Johan tog sig an Richard Linklaters Before-filmer i höstas slog det mig att jag faktiskt inte skrivit om film nummer två, Before sunset (Bara en dag). Det slog mig också hur härligt det var att läsa hans sprudlande kärleksfilmsrecensioner då Filmitch kanske mest är känd som den korta-och-kärnfulla-blodigaskräckfilmssågarnas-mästare och som gärna tipsar om formidabla skitfilmer, såna vi båda med hatblandad kärlek lägger vår fritid på att se.

Med facit i hand var det tre filmer och tre recensioner som både på och mellan raderna vittnade om både bubbel i magen och romantiskt mys hemma i Johans TV-soffa men det började kanske inte så bra med den första filmen.

“C:a femton minuter in i filmen vill jag täppa till truten på Jesse och han pretentiösa pladder om döda mormödrar och annat tjafs. Efter trettio minuter känner jag att jag håller på att storkna i tv-soffan över paret som pratar så saliven yr över Wiens gator. Ingen normalt funtad tjugoåring har denna makalösa svada om sina inre tankar och känslor – åtminstone delar man inte med sig av dem. Jag kan för sakens skull upplysa er om att det gör inga 47-åringar heller. När man börjar citera dikter i tid och otid känner jag att snart är måttet rågat.

Men inte ens en hårdhudad slaffsfilmsälskare som Johan kan värja sig mot Jesse och Celines kärlekshistoria. Den liksom gräääver sig in.

“Det går några dagar och konstigt nog vill inte filmen lämna mitt sinne ifred.  Jag börjar fundera mer över premisserna för paret som regissören Linklater satt upp. Dunkla vrår vaknar till liv i min hjärna och jag börjar minnas så smått om hur det var att vara tjugo och ju mer jag tänker på filmen desto bättre blir den. Om man köper konceptet att Jesse måste ta sitt flyg på morgonen blir historien med ens mer känslomässigt dramatisk. De två har mött sin tvillingskäl genom en slump. Då de vet att mötet är begränsat i både tid och rum och att de två troligen aldrig kommer att träffas igen vågar de vara mer öppna mot varandra, därav den något osannolikt ärliga dialogen mellan de två.”

När jag läser igenom Johans texter igen känner jag suget bubbla upp, jag vill se om Before Sunset – igen. En filmblogg som inte har recenserat alla tre filmerna är (väl?) ingen filmblogg att tala om så det är bara att sätta sig väl tillrätta i soffan och säga hej till Ethan Hawkes Jesse och Julie Delpys Céline igen.

Nio år efter att Jesse och Céline träffades en enda natt i Wien är Jesse i Paris för att prata om sin nyligen utkomna bok, vars kärlekshistoria är baserad på just på den där enda natten, den som uppenbarligen betydde enormt mycket för Jesse. Bland publiken i bokhandeln ser han Céline och när blickarna möts är det som att jag får en elektrisk stöt i soffan trots att jag sett filmen flera gånger. Jag undrar om det finns två skådespelare som har bättre personkemi än Ethan Hawke och Julie Delpy? Tom Hanks och Meg Ryan är uppe och nosar men Hawke och Delpy är trovärdiga på ett sätt som är bortom skådespeleri. Det går inte att förstå att det står ett filmteam bredvid, att kameror synar dom.

Bara en dag är blott åttio minuter lång på gott och ont. Gott för att det inte finns en enda sekund “onödig” film, ont för att jag vill se mer. Dom tidigare gångerna jag sett denna film har jag inte vetat att det kommer att komma en uppföljare, det bitterljuva elementet är således lite lugnare nu än då. Samtidigt, nu när jag vet vad som händer nio år till framöver så växer filmen ännu mer.

“Fiction och fantasi flyter ihop och jag börjar fundera över var Jesses och Celines karaktärer tar vid och Hawkes och Delphys personligheter slutar. Frun skrek högt i frustration över ovissheten i slutet av filmen, jag som gillar öppna slut jublade men fick samtidigt trösta henne med att en uppföljare är på väg.”

Jag känner igen den där känslan. Jag har känt den när eftertexterna rullar i slutet på alla tre filmerna. Fast nu finns det ingen tröst, bara ett limbo. Kommer det en fjärde film? Den som lever får se.

Tack Johan för att du fick mig att bänka mig i soffan och återse ett filmpar som är så nära verklighetens vänner som ett filmpar kan bli. Och tack för att du stångar din panna blodig i ditt idoga letande efter udda skräckfilmpärlor. Din filmblogg är en pärla i sig på det sättet.

Filmitch recensioner på Before-trilogin: Before sunrise 10/10, Before sunset 8/10, Before midnight 8/10.

Mina betyg på Before-trilogin: Before sunrise 5/5, Before sunset 4/5, Before midnight 4/5.

Det här är ett inlägg av sju i minitemat som heter Filmbloggare ♥ Kärleksfilmer.

 

{ 9 comments… read them below or add one }

Henke februari 7, 2014 kl. 19:06

Bra val. Filmitch, grattis! One down, six to go!
/ingen filmblogg att tala om…

Svara

Fiffi februari 7, 2014 kl. 19:52

Henke:
Är du lite orolig för att bli bortglömd? 😉

Svara

Henke februari 7, 2014 kl. 20:02

Ja, det finns alltid något att gruva sig för, vet ja! 🙂

Men jag får skylla mig själv eftersom jag inte skrivit om alla tre filmerna i Before-trilogin och då…

Svara

Fiffi februari 7, 2014 kl. 21:09

Henke:
Precis. Hade jag hittat dessa tre recensioner på din blogg hade du varit självskriven. Men nu….Njaaa 😉

Svara

Sofia februari 7, 2014 kl. 21:41

Inte redan skrivit om Before Sunset, voj, voj, voj… Mycket bra val, både av film och bloggare även om jag själv är mer ljumt inställd till både trilogin samt Jesse och Celine.

Svara

Fiffi februari 7, 2014 kl. 22:06

Sofia:
Är du ljumt inställd till dessa filmer? Jag som trodde att alla äääääälskade dom 🙂

Svara

Sofia februari 8, 2014 kl. 10:49

Big surprise, eh…? 😉

Svara

filmitch februari 9, 2014 kl. 01:42

Och TACK Fiffi för de vänliga orden 🙂 Det bubblade lite som champagne inuti mitt bröst när jag läste din text. Jag har inte införskaffat filmen än (den första) men måste nog göra det snart – blev sugen på att se om den efter det här inlägget.
Ang. skitfilmer kan jag glädja(?) dig med att jag precis sett “The Citizen Caine of bad Movies” kommer till veckan.

Svara

Fiffi februari 9, 2014 kl. 02:50

filmitch:
Champagne i bröstet är väl aldrig fel? 🙂

(Jag trodde faktiskt du hittat den oslagbara skitfilmen med Aerobicide men jag hade fel alltså? ;))

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: