DIVERGENT

5 september, 2014

Meeeeeeeh. Det kunde ju ha blivit så braaaaaaa.

Så känns det både under tiden som jag tittar på Divergent och efteråt. Det finns så mycket bra med den här filmen men allt sjabblas bort. Precis allt.

Veronica Roth skrev en bok, döpte den till Divergent. Hon skrev en till, den heter Insurgent. Hon skrev en tredje, Allegiant. En trilogi, tjolahoppsan tänkte filmbolagsmagnaterna och tvättade sina flottiga ansikten med våtservetter. Det här är mums filibabba, en ny Hunger Games som kan vrida ur stålarz ur kidzens plånböcker. Och en tjej – IGEN – som huvudperson! Slurp. Dropp dropp, salta svettstänk ner på tokpolerade chefskontorsgolv med utsikt över downtown L.A.

Tris växer upp i Chigaco, ett Chicago som inte direkt ser ut som nu. Samhället är uppdelat i fem falanger: de ärliga, de osjälviska, de tappra, de fridfulla och de lärda. Och sen har vi Tris. Hon är divergent, hon är inte som alla andra. Det går inte att trycka in henne i en av grupperna då hon “misslyckas” på testet och istället för att ha en given väg (som ALLA andra) måste hon själv besluta vem hon ska vara och vad hon ska bli.

Det låter sjukligt ospännande när man läser detta i text ser jag och vore det inte för att Shailene Woodley är en trevlig skådespelare att umgås med en stund så vore filmen i det närmaste otittbar. Men jag märker att jag faktiskt bryr mig om henne och att jag ibland väljer att svälja dom ENORMA helvetesgap som stavas felklipp och att jag lägger huvudet på sned när Tris hänger i en vajer och “flyger” över halva Chicago och hennes långa hår knappt rör sig i vinden. Den missen är svårsvald. Christopher Reeves korta frippa fladdrade mer naturtroget i Superman II.

Nånstans har storyn ett embryo jag gillar, tanken är god men det blev i stort sett mest pannkaka. Eller pannkakssmet. Dåligt vispad och klumpig sådan. Shailene Woodley räddar det hela, hon och Ansel Elgort (som hennes bror) och Kate Winslet (bara för att hon alltid är bra, oavsett film). Resten av rollistan skulle kunna bytas ut med en enkel nysning, sämre än såhär kan det knappast bli.

Så fort denna trilogi är överstökad och Hunger Games-filmerna fallit i litegrann i glömska kommer det komma en ungdomsactionfilm med Woodley och Jennifer Lawrence i huvudrollerna, var så säker. Jag vet inte om det är bra eller dåligt men antagligen är det mest…bra.

{ 12 comments… read them below or add one }

Magnus september 5, 2014 kl. 19:40

Det var som tusan, jag som hissade och du dissade. Det är storyn jag gillar, med samhällskritiken och dystopin där kastsamhället är som värst. Fast jag håller med dej om vajern, även om det är en rätt häftig scen… 🙂

Svara

Fiffi september 5, 2014 kl. 22:34

Magnus:
Jadu vi tyckte väldigt olika om den här filmen, alltså v ä l d i g t. 🙂

Svara

Captain Charisma september 5, 2014 kl. 20:36

Here comes the monkeys. Forferdelig scene når apekattene dukker opp. 🙂

Svara

Fiffi september 5, 2014 kl. 22:35

Captain Charisma:
Det är många förfärliga scener i den här filmen tycker jag. Har du skrivit om den?

Svara

Captain Charisma september 6, 2014 kl. 08:51

Ja, ga den 7/10, synes den var grei nok, med tanke på målgruppen den sikter seg inn mot. Sett så mye verre en det her, The Host var grusom.

Svara

Fiffi september 6, 2014 kl. 08:54

Captain Charisma:
Jag tänker att mina barn är målgruppen och dom gav filmen samma betyg som jag 😉

Svara

Captain Charisma september 6, 2014 kl. 14:58

De er for unge, de har ikke sett nok dritt som jeg har gjort i løpet av mine 38 år. Derfor hører man ikke på barna når det gjelder film. 😉

Svara

Sofia september 5, 2014 kl. 20:40

Går alltså ungefär samma väg som trilogin, bara fortare 😉 Första boken var stark, men sedan gick det utför. Och börjar inte Jennifer bli lite gammal för ungdomsfilm?

Svara

Fiffi september 5, 2014 kl. 22:37

Sofia:
Det känns som en film som faktiskt kan funka riktigt bra i bokform, den har _nåt_ tankeväckande som jag gillar men som INTE funkade i filmen. Har du sett filmen?

Jennifer Lawrence ser väl fortfarande ut som 16, tror hon har många år kvar i ungdomsfilmsträsket. Too bad for her. Det är som Johnny Depp som inte heller åldras och får fortsätta göra Tim Burton-filmer – och Mortdecai. Arma sate.

Svara

Sofia september 7, 2014 kl. 13:25

Nej, klart jag ska se filmen men när den inte fanns på Filmnet har jag inte orkat leta vidare. Än 😉

Jag tänker på Jennifer i typ American Hustle och där kändes det definitivt inte som om hon fortfarande var 16.

Svara

Fiffi september 7, 2014 kl. 18:44

Sofia:
Där kändes hon som en 16-åring i utklädningskläder och tantfrisyr 😉

Svara

Plox september 7, 2014 kl. 09:05

Jag personligen tycker hela den här nya fräna genren med undomar-som-tävlar-och-krigar-mot-varandra-i-någon-form-av-framtid-filmerna är ofantligt tråkig. De jag har sett flyter liksom samman och jag har svårt att urskilja de ifrån varandra. Men sen är det nog inte heller min plånbok filmerna främst riktar sig till.

Svara

Leave a Comment

{ 2 trackbacks }

Previous post:

Next post: