Denna film börjar där den förra slutade. Godzilla ramlade ner i en vulkan och Tokyos invånare tyckte nog det var ganska skönt även om det också är….tomt. Godzilla. Död. Vilken konstig grej.
Nu har det hittats celler efter Godzilla, celler som fraktats till ett laboratorium för att användas i genforskning. Tanken är att uppfinna ett slags vete som – korsat med kaktusar – ska kunna växa i öknen. Jag kan inte säga att jag fattar kopplingen mellan ett vattenmonster och vetekorn men det är kanske inte meningen att det ska vara glasklart?
Hur som helst, laboratoriet sprängs av nån anledning och Godzillas celler förstörs. Tror man. Men det är klart att dom inte gör, hallåååå liksom. Godzillas celler smälter samman med en växt som blir en biollante, en muterad jättestor rosenbuske med krokodilkäft.
Biollanten är en av dom största Kaiju-monsterna men det är kanske det monster som låter minst läskigt på pappret. En rosenburke, kom igeeeeeen.
Allt det härligt charmiga och välgjorda från förra filmen är som bortblåst här. Musiken påminner om dödperioderna i Flashdance och det är ingenting som får filmen att hamna på plus direkt.
Originaltitel: Gojira tai Biorante
Svensk titel: Godzilla VS Biollante
Produktionsår: 1989
Regissör: Kazuki Ohmori
Speltid: 105 min
Onödigt men kul vetande: Till en början ville filmbolaget att Biollante skulle vara en blomma med ett mänskligt ansikte i mitten, ett ansikte som kunde prata. Jag vet inte om det hade varit bättre eller sämre.
.
Inspiration från Little Shop of Horrors?
Sofia:
Det skulle kunna vara så – rent logiskt 🙂
Enligt Wikizilla:
”Biollante was a Godzilla, rose, and human tribrid created by Doctor Shiragami. Shiragami originally created a human-and-rose hybrid in 1984 by splicing the DNA of her daughter, Erika Shiragami, who was killed in a terrorist bombing of a lab in Saradia, with that of a rosebush. Then, in 1989, an earthquake killed several roses, making Shiragami panic and splice the Godzilla DNA they had collected in 1984 with a single rose so that it could become invincible. The fusion eventually led to the rose becoming sentient and able to move on its own, and it continued to evolve into a giant monster.”
Det DÄR är vad jag kallar för riktigt vetenskap 🙂
Oh denna har jag sett också. Den var hemsk. Jag menar…en jätteläskig blomma. Var det det bästa de kunde komma på?
Henke:
Välkommen till bloggen!
Visst är det ett jättekonstigt ”monster”. 🙂