HATESHIP LOVESHIP

29 maj, 2017

Johanna Parry (Kristen Wiig) jobbar som hushållerska. När hennes senaste arbetsgivare, en gammal sjuk dam, dör tar hon jobb hos Mr McCauley (Nick Nolte) där han bor med sitt barnbarn Sabitha (Hailee Steinfeld). Sabithas mamma är död och morfar är hennes trygghet i livet då Sabithas pappa Ken (Guy Pearce) hamnade i fängelse efter mammans död (olycka?) och inte är helt tillförlitlig trots att han avtjänat sitt straff. Han är rätt hård på kokainet om man så säger.

Johanna är alltså anställd för att sköta marktjänsten i McCauleys hem och hon går som alltid in för sitt jobb till hundra procent. Hon ÄR sitt jobb och känns väldigt ensam och avstängd för övrigt. Men när Sabitha kommer med en liten lapp, en hälsning från pappan Ken, öppnas Johannas ögon för en helt ny värld. Hon sätter sig ner för att svara på meddelandet, skriver ihop ett brev och låter Johanna och kompisen Edith (Sami Gayle) posta det MEN tjejerna gör inte det. Istället tar dom saken i egna händer och ljuger ihop en mejladress, låtsas vara Ken och inleder en konversation med Johanna som såklart tror att det är Ken hon skriver med.

Fy fan vilken jobbig film det här är! Och vad bra hon spelar, Kristen Wiig! Rollen som Johanna kan verkligen inte vara lätt att spela, hon pendlar mellan att vara totalt patetisk till tragiskt ensam till korkad till ångestladdat kärlekstörstande. Filmens manus är baserad på en novell av Alice Munro som heter “Hateship, Friendship, Courtship, Loveship, Marriage” och det är en novell som blivit en tämligen kort långfilm (i realtid 93 minuter, inte 104 som det står på IMDb) men som innefattar väldigt väldigt mycket vad gäller både handling och känslor – i det lilla.

Att se en film om ensamhet, medberoende, manscurling, uppoffring OCH kärlekstörst tar på krafterna, i alla fall på mina. Jag var helt slut efteråt och jag antar att det egentligen är ett plus. Kristen Wiig är i vilket fall ett STORT plus med filmen och anledningen till att jag gärna tipsar om filmen trots att den “bara” får en trea i betyg.

[Ett annat TIPS är att ibland kika in på SVTPlay och filmerna som ligger där under kategorin Drama. Det var så jag hittade den här filmen. Den finns inte kvar där nu men den går säkert att hitta på andra ställen.]

{ 4 comments… read them below or add one }

Sofia maj 29, 2017 kl. 08:36

Visst känns det vanligare att komiker går till drama istället för tvärtom?

Svara

Fiffi maj 30, 2017 kl. 10:14

Sofia:
Ja det är nog vanligare men jag tror många skådespelare skulle klara att byta genre tvärtom också om dom bara fick chansen.

Svara

Jojjenito maj 29, 2017 kl. 10:57

Lite Garden State-vibbar på den där postern.

Ja, man kan hitta en del smått och gott hos SVT Play.

Svara

Fiffi maj 30, 2017 kl. 10:15

Jojjenito:
Känns lite som en urtyp av indie-films-poster va? 🙂

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: